Taklampa – Lykta betsad koppar frostat glas 1950-tal

Taklampa – Lykta betsad koppar frostat glas 1950-tal. Spännande taklampa, taklykta av betsad koppar och frostat infattat glas  Ljushus med E27 sockel. Lyktan, lampan har en kron-kontakt och E27 lampsockel. El och lyse fungerar fint. Taklyktan har kedja, kopparlock och krokfäste i topp. Troligen 1940-, 1950-tal. lampan kommer från Falugatan, Röda Bergen i Vasastan i Stockholm. Dekorativ retro, vintage och second-hand i fint skick. Dimensioner; 14 cm bred, 14 cm djup, 52 cm hög inklusive kedja och sladd.

Lampans historia – Korta fakta

Före det elektriska ljuset var belysning förknippat med levande ljus från brasan i den öppna spisen, eller från ett vaxljus, en lyssticka eller en oljelampa. De tidigaste ljuskronorna hängde i kyrkor och slott där enklare modeller med levande ljus började förekomma redan under medeltiden. Dessa utvecklades i sin form under århundradens lopp och tillverkades vanligen av brons, mässing eller järn. Ljuskronor med glasprismor, de vi idag kallar för kristallkronor, började tillverkas i Sverige på 1640-talet men blev moderna i de finare och mer välbärgade hemmen under framför allt 1700-talet. Kristallkronor kom att vara fortsatt populärt långt in på 1900-talet och återfanns i de allra flesta borgerliga hem.

Fotogenlampan introduceras

På 1860-talet introducerades fotogenlampan, vilken fram till 1910-talet kom att utgöra standardbelysning i de svenska hemmen, både i enklare och finare hem. Fotogenlampan innebar en stor förändring i många hem. Nu kunde hela familjen samlas under skenet av samma ljuskälla och ändå få ett bra ljus. Eftersom man inte längre var styrd av dagsljuset blev dagarna längre.

Belysningen blir elektrifierad

I slutet av 1800-talet var elektrifierad belysning något mycket exklusivt och armaturerna gavs en påkostad utformning. Hängande lyktor i glas, ofta med konstnärligt utfört smide, kunde t ex förekomma i stenstadens trapphus. Inne i lägenheterna var fotogenlampor i mässing och glas fortfarande de dominerande ljuskällorna. I de fall det förekom elektrisk belysning bestod denna i huvudsak av takhängda armaturer och enstaka bordslampor. Golvlampor var ovanliga, liksom vägghängda armaturer.

Fornnordisk stil

Trearmade ljuskronor av mässig med inslag av växtornamentik och konstfullt utformade glaskupor blev populära i de finare hemmen. Nu slog de droppformade kuporna igenom. Kring 1910 kom istället nationalromantiken att sätta sin prägel på armaturerna och jugendstilens böljande former kom att ersättas av armaturer i hamrat järn i fornnordisk stil.

Lampskärmar i textil

På 1940-talet blev de sk burlamporna populära. De bestod av skärmar av textil eller glas som avskärmade glödlampan och på själva ”buren” applicerades ofta motiv från djur- eller växtriket. Nu skedde också en markant ökning av lampskärmar i tyg och slätspända, löstagbara skärmar blev på modet. På 1960-talet blev nedpendlade plastarmaturer i bjärta kulörer högsta modet. På belysningsmässan i Göteborg 1968 lanserades den svenska designklassikern ”Bumling”, en pendellampa med bullig form som fanns i ett antal olika kulörer. Det var även på 1960-talet som lysröret introducerades.

Tidstypiska armaturer och eltillbehör

Tidstypiska armaturer kan höja upplevelsen av ett rum och bidra till att skapa karaktär. Idag finns ett relativt stort utbud av armaturer i jugendstil och funkis att tillgå. De är ofta hantverksmässigt tillverkade efter äldre och tidstypiska förlagor. Nytillverkade armaturer i t ex nationalromatisk stil är däremot svårare att få tag i. Det finns dock gott om äldre belysning på antikmarknaden – tänk dock på att du kan bli tvungen att dra om elen. Ta alltid hjälp av en elektriker vid elarbeten!

Källa och läs mer på: www.stadhem.se

Här kan du handla fler fina retrolampor >>