Retro bonad May Bühler – Betande rådjur batik

Retro bonad May Bühler – Betande rådjur batik. Retro bonad, vägg-vepa i batik och/eller handtryckt bomull formgiven och designad av May Bühler.  Bonadens motiv föreställer ett betande rådjur eller hjort. Motivet är off white på brun botten. Vepan, bonaden är signerad M Bühler i nedre högra hörnet och är fäst på trästavar i topp och botten. Topp-staven har två häng-öglor av mässing för fäste på vägg. Troligen tillverkad på 1970-talet. Dekorativ retro, vintage och second hand bruksanvänd. Dimensioner; 50 cm bred, 75 cm lång.

Kort om May Bühler

May Bühler illustrerade de fyra första böckerna om Trulsa (Författare Ester Ringnér-Lundgren). Hon arbetade som textilkonstnär och man kan hittar vepor med hennes motiv från 1950-talet fram till 1970-talet. May Bühler designade även dockor som såldes med böckerna! Trulsa och Pärla ska tydligen ha blivit dockor. Tyvärr har vi inte lyckats hitta mer fakta om konstnären och formgivaren May Bühler. Källa: Sällskapet Ester Ringnér-Lundgren 

Underbara bonader och juldukar – Korta fakta

Redan under medeltiden sattes bonader med målade religiösa motiv upp i kyrkor och herrgårdar till högtiderna, och under 17- och 1800-talen spred sig seden till allmogen. De religiösa motiven kunde bytas ut mot mer humoristiska och folkliga motiv.

Juldukar av papper

Ungefär samtidigt blev särskilda juldukar populära och snart började juldukar av papper med tryckta motiv säljas som ett billigare alternativ till de broderade. I århundraden har vi i Sverige alltså pyntat hemmet med textilier inför helgerna, men det var inte förrän på 20-talet man började hitta tryckta juldukar i affärerna.

Rydboholms Fabrik i Borås

Rydboholms fabrik utanför Borås var först ut att erbjuda det i Sverige. Inför julen 1924 lanserades deras tryckta juldukar och en av formgivarna var Jenny Nyström. I mönstret kan man se någonting som är långt ifrån självklart när det kommer till tryckta juldukar, nämligen formgivarens initialer.

Dukarnas storhetstid

1950- och 60-talen var de tryckta juldukarnas storhetstid. Under den här perioden tog flera svenska tryckerier fram egna juldukskollektioner och många formgivare anställdes för att ta fram mönster och motiv till dem. Hos vissa tryckerier, som Jobs handtryck, hade man som vana att ha formgivarens namn tryckt i stadkanten men i många andra fall kan formgivaren bakom en duk vara helt anonym.

Nya tekniker med schabloner

En bidragande faktor till att intresset för tryckta juldukar ökade i början av 1900-talet kan ha varit nya trycktekniker, inte minst filmtrycket som utförs med schabloner. Några av de första som plockade upp det var Ljungbergs Textiltryck i Floda. Metoden var relativt billig, och när kostnaden för trycket sjönk kunde man också sälja de färdiga textilierna till ett lägre pris. Tryckeriet i Floda har haft en stor betydelse för textiltryck i Sverige, och genom samarbetet med NKs textilkammare kom de att trycka mönster av tidens främsta formgivare, som Stig Lindberg, Viola Gråsten och Josef Frank. Under en lång tid tryckte de också tyger åt Gamlestadens fabriker, bland annat deras julkollektioner.

Formgivare och designers

Vem som var formgivare nämndes inte ens i tryckeriernas egna kataloger. Har man tur kan man hitta ett namn eller initialer gömt i kanten av mönstret, som exempelvis M Bühler. Så såg det ut länge hos Gamlestaden också men i början av 60-talet började man skriva ut formgivarnas namn i sina kataloger. En av dem var Brit Bredström som formgav duken Julsång 1960, med glada musikanter och utdrag från kända julvisor. Bland andra tryck vars formgivare är kända kan nämnas Tomteparaden av Jerry Roupe. Trycket, som visar en rad små tomtar promenera genom en vintrig skog, lanserades i början av 60-talet och har på senare år också letat sig över till bland annat brickor och underlägg.

Färgtrender för olika tidsperioder

Under hela århundradet har motiv som tomtar, musikanter, stjärnor och äpplen varit populära motiv på juldukar, men färgerna har skiftat genom åren. Vit var en vanlig bottenfärg under 20-talet, kanske med ett tryck i modefärgen gult.Under 60-talet var färgerna djärvare. Almedahls fabriker presenterade sin första tryckta julduk 1948 i ett samarbete med Dahlsjöfors. Formgivare var Märta Maria Dahlin, som också var chef för mönsterateljén. På duken syntes klassiska julmotiv som bockar och stjärnor i klara färger.

Källa: Senioren