Näverkont GN 1996 – Flätat björknäver med läderrem

Om näverkont – Korta fakta

Vad är en kont? Jo, det är en gammal typ av korg, försedd med remmar och avsedd att bäras som ryggsäck. Den är oftast rektangulär till formen, ibland med ett lock på övre kortsidan. Materialet är i de flesta fall näver men konten kunde även tillverkas av träspån eller andra korgmaterial. Konten användes vid bär- och svampplockning samt även mer allmänt som enkel ryggsäck.

Idag används näver framför allt som slöjdmaterial till näverslöjd, då föremål som korgar och julgransprydnader tillverkas. En ryggsäck av näver kallas kont. Näver används även till det gamla fäbodsinstrumentet näverlur och till att täcka tak, alltid som ett lager under andra takmaterial.

Naturens material

Näver är ett material bestående av det yttre lagret bark från arter i björksläktet. Därför är näver trädets skydd mot omgivningen. Den bildas ur ett sammanhängande korkkambium och består av omväxlande lager av vita och gula korkceller som är luftfyllda. I nävern finns smala bruna eller svarta streck, så kallade lenticeller. Det är barkporer som fungerar som ”fönster” och sörjer för gasutbytet mellan stammens inre och luften under sommaren. Under vintern är dessa ”fönster” stängda.

Använd näver till många ändamål

Människor änvänder näver, som har en bred användning som material för många olika ändamål. Näver är smidig, isolerar mot väta och kyla, beständig mot röta, stark och formbar. Det korkliknande materialet består av ett stort antal tunna skikt som byggs på med ett för varje år. Skikten har mycket vax inlagrat i cellväggarna vilket förklarar varför nävern är tät mot vatten och gaser. Näver har historiskt sett haft många olika användningar: tak- och golvtäckning, båtbyggen, ryggsäckar, tändmedel, fiskeredskap, förpackningsmaterial, bandage, konst, betalningsmedel och skrivmaterial.

Hos ismannen hittades näver

Redan för femtusen år sedan finns dokumenterad användning av näver. Den så kallade Ismannen, som hittades i Alperna på 1990-talet hade flera näverburkar i sin ägo, liksom pilar limmade med nävertjära. Egtvedflickan, som är ett av de bäst bevarade nordiska fynden från bronsåldern (cirka 1380 f. Kr.) , var också omgiven med näverföremål på sin viloplats i gravhögen.

Näver i arkeologiska fynd

I norra Norrland är keramik mycket ovanligt som arkeologiskt fynd. En teori är att man gjorde sina kokkärl i näver, men det saknas fynd som kan bekräfta detta. Däremot finns flera fynd från stenåldern där människor svepts i näver vid begravningen. Det gick också att tvinna rep av nävern, rep som blev starka och dessutom flöt på vattnet, vilket gjorde dem särskilt användbara vid notfiske. Nävern kunde också komma till användning vid sko- och klädtillverkning och vid långa vandringar kunde nävern svepas runt fötterna som skydd. Det fanns rentav ett längdmått, näver-skomil, som utgjorde den sträcka man kunde gå innan skonävret var utslitet. Näverskomilen var 10-20 kilometer lång. Nytagen näver är ren och har därför använts till förvaring, inte bara i tillverkade burkar och kärl utan också som täckning, till exempel av fisk som lagts i saltlake.

Hitta fler näverkontar här 

KÄLLA: WIKIPEDIA