Keramiktavla – Väggplatta från Laholms keramik abstrakt

Julius Nilsson – Herr Lerbränner

Julius “Pottelerius” Nilsson eller Herr Lerbränner som han valde att kalla sig själv, föddes i Simrishamn 1848. Han började sin bana 1862 som lärling hos krukmakare Knut Faltin i Simrishamn, därefter och fram till 1871 som gesäll hos kakelugnsmakare Fredrik Sjöstedt i Fränninge och C.F. Lundholm i Lövestad. Efter Lövestad beger han sig till Ängelholm där han får arbete hos krukmakarinnan Jacobina Smedman. Han avslutar sejouren som gesäll hos J.C. Bossén i Laholm.

Julius Nilsson flyttar till Köpenhamn

1875 flyttar Julius till Köpenhamn för anställning på bl.a. Den Kongelige Porcelainsfabrik, där stannade han i nästan 20 år. När han återvände till Sverige 1894 arrenderar han först Hasselbergs Krukmakeri på Krukmakargränd. Tre år senare 1897, får han användning för det sparkapital han lyckats skaffa sig under åren i Köpenhamn. Han köper då Jöns Christian Boséns Krukmakeri på granntomten 110 och startar sitt eget krukmakeri.

Krukmakeriet på Krukmakargränd

Julius blir kvar i huset på Krukmakargränd livet ut. Där bor han tillsammans med sin fru Anna-Greta och en griskulting. Julius tillverkade krukor, vaser, skålar, fat och andra hushållsartiklar i god allmogeanda, men trots sina goda kunskaper så går det inte speciellt bra för honom. Hans lergods säljer dåligt och familjen lever i ständig fattigdom. Det är först i början av 1920-talet som han blir uppskattad för sin keramik, men då är det för sent. Julius Nilsson dör 1923.