Advent – Vi firar ankomst och ljus

Advent – Vi firar ankomst och ljus. Advent kommer av latinets advntus (Domini) som betyder ankomst (Herrens) och är den inledande perioden i det kristna kyrkoåret. Adventstiden, de fyra söndagarna, är en förberedelse inför julen. Under 400- och 500 talet efter Kristus var Advent var en tid av ånger och därmed en period av fasta. Den var även känd som födelsefastan eller fastan i december.

Bild: Image by Gerd Altmann from Pixabay

Sverige blev protestantiskt

När Sverige på 1500-talet hade blivit protestantiskt försvann fastan. Ett minne från julfastan är lutfisk. Av tradition påbörjades lutningen på Anna-dagen den 9 december för att fisken skall hinna bli klar till jul. Under advent skulle man förr vara lugn och stilla. Bullriga arbeten skulle undvikas. Bröllop, som kunde vara livliga tillställningar, var förbjudna. De fyra söndagarna fram till jul benämns vardagligt första, andra, tredje och fjärde advent, eller mer korrekt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. När juldagen infaller på en söndag, blir adventstiden som längst medan den blir som kortast de år juldagen infaller en måndag. Tiden fram till jul räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många tänder levande ljus och elektriska ljus. I norra Europa är det vanligt med adventsljusstake och adventsstjärna, traditioner som spridits från Tyskland. Den elektriska adventsljusstaken som ofta har sju ljus härstammar däremot från Sverige och kallades ursprungligen julottestake.

Adventsljusstake järnsmide med röda hjärtan ljus — Foto: Eva Ström. Adventsljusstake i lager.

Gabriel Keramik Adventsljusstake 850 VIOL liggande. — Foto: Eva Ström. Adventsljusstake i lager.

Hur kom adventsstjärnan till?

Både adventsljusstaken och adventsstjärnan har tyskt ursprung. De blev vanliga i Sverige på 1930-talet. Adventsstjärnan kom till på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut och blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen. Elever och lärare i en skola i staden tillverkade pappersstjärnor belysta inifrån. En förebild ska ha varit de svenska stjärngossarnas stjärngång. När den tyska handeln fångade upp intresset för dessa stjärnor började man masstillverka dem i hopfällbar form. Efterhand elektrifierades de. Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1923, och några år senare kom försäljningen igång. Adventsstjärnan sägs symbolisera Betlehemsstjärnan, som vägledde de tre vise männen till stallet, där det nyfödda Jesusbarnet låg i krubban. Också i vår tid är stjärnan en framträdande julsymbol.

Adventsstjärnor. Foto: Image by Miriam Müller from Pixabay

Älskade julkalendern – adventskalendern

Adventskalendrar finns i mängder av utföranden, med eller utan glitter, med eller utan choklad som en extra bonus.

Den vanligaste i vårt land är Radiohjälpens egen kalender. Radion började sända adventskalenderprogram redan 1956. 1960 hakade TV på och ändrade namnet till julkalender. När det är dags för lucka ett i TV är det inte bara barnen som har koll.

Hela familjen samlas och tidningarna recenserar innehållet och skådespelarinsatserna samtidigt som man gör nostalgiska tillbakablickar mot Teskedsgumman, Greveholm, Albert och Herbert, och alla de andra. I år heter julkalendern på SVT Trolltider >> Sverige är det sedan andra världskrigets slut vanligt att en snarlik krans utan ljus hängs på ytterdörren som advents- och juldekoration.

Julkrans på ytterdörren i Sverige

Kransen har en lång historia, men den har inte alltid hängts på dörren i välkomnande syfte. Tvärtom var den ursprungligen avsedd för att hålla onda andar på avstånd och inte alls särskilt dekorativ. Snarare gällde det att göra en så vass och stickig krans som möjligt för att få vara ostörd.

Kransen som symbol har ända sedan antiken använts för att hylla segrare, den har funnits som bordsdekoration och huvudbonader i olika sammanhang genom tiderna och som kristen symbol tillsammans med de fyra ljusen som markerar söndagarna i advent.

Seden att smycka våra dörrar med adventskransen är som många andra traditioner importerad och fick fäste i Sverige först efter andra världskriget. Tillgången på material har dock gjort att vi har skapat vår egen variant, där till exempel gran, kottar, lingonris och röda bär varit vanliga inslag som kunnat hämtas direkt från skogen.

I svenskan kan adventskrans även syfta på saffranskrans, en vetekrans med saffran som förekommer i adventstider.