Britta Larsson svarvad skål – Glödritat blommönster Färila

Svarva i trä – Korta fakta

Att svarva är en uråldrig metod för att framställa bruksföremål iträ.På bilder från antika Egypten kan man se att svarvaren hade en medhjälpare, som roterade svarvämnet fram och åter med hjälp av en rem som lindats runt själva ämnet.Metoden med fram- och återgående rotation användes i olika varianter fram till medeltidens slut.

Leonardo da Vinci konstruerar ett svänghjul

Efter att Leonardo da Vinci i slutet av 1400-talet konstruerat ett svänghjul som drevs  runt med hjälp av vevstake och fotplatta, kunde man tillverka svarvar med kontinuerlig rotation.

Svarvning i Sverige

Från 1500-talet finns skriftliga belägg på att svarvning av bruksföremål var vanligt i Sjuhäradsbygden i Västergötland. Skålaknallarna var oftast bönder som skaffade sig extra inkomst genom att svarva skålar, fat och dryckeskärl, som de vandrade omkring och sålde i bygderna. Kundkretsen fanns mest i södra Sverige, men knallarna vandrade även till Norge och södra Norrland. Materialet var mest bok, som är ett hårt och hållbart träslag, men man använde också ek, björk och al.

Kung Adolf Fredrik älskade att svarva

Sveriges kung Adolf Fredrik (1710-1771) älskade mat. En seglivad skröna är att han är den kung som åt ihjäl sig på semlor. Nu var det som så att kungen inte bara älskade semlor. Han älskade även sin svarv, som användes flitigt till att svarva snusdosor med. Att styra riket och regera var ingen av kungens favoritsysslor.

Glödritning – Pyrografi – Korta fakta

Pyrografi innebär att skriva, dekorera eller märka med en glödpenna/brännpenna. Tekniken används vanligtvis på trä eller läder men kan även användas på andra ej smältande material.

En glödpenna är en het metallspets som lämnar ett bränt spår i materialet. Tekniken kan mycket väl vara en av de äldsta dekorationsteknikerna, men materialet som man dekorerar är sällan bestående varför det är svårt att bedöma hur länge pyrografi funnits.

Här kan du handla fler fina svarvade föremål >>

KÄLLA: WWW.GARDBYSLOJD.SE och Wikipedia