Juldukar - Tre broderade tabletter, servetter julstjärnor

Stramalj är ett genombrutet tyg som används till bottenväv för en del broderier. För broderier ges tyget dessutom en appretur, det vill säga en behandling som gör tyget styvt. Stramalj är egentligen namnet på en hel grupp med vävar som alla bildar hål i väven till exempel aida (tyg att brodera på). Myggtjäll anses också ingå i denna gruppen.

Vävtekniken för stramalj utgår från tuskaftens grunder, liksom både myggtjäll, droppdräll och språngdräll, vilka alla resulterar i en väv med glesare partier (genombruten), där glesheten varierar med vilken kvalitet man vill åstadkomma. Stramaljen kännetecknas av att flotteringar förekommer samtidigt i varp– och inslagsled. Berlinerbroderiet som uppkom i början på 1800-talet var stramaljtyger med broderi mönster påritat.

Om korsstygn – Korta fakta

Korsstygn (även kallat korssöm) tillhör de vanligare stygnen i broderikonsten. Korsstygn förekommer över hela världen, men anses ha spridits från Orienten till Europa. Det var vanligt förekommande redan på medeltiden i Europa. På 1700- och 1800-talets vanligt förekommande märkdukar broderades hela alfabetet i korsstygn. Märkböcker med mönster över olika stilsorter spreds av gårdfarihandlarna.

Korsstygn broderas på stramalj eller aidaväv, av linnetyg eller bomullsväv, där antalet trådar i tyget är relativt lätt att överblicka och räkna. Stygnet sys över samma antal trådar över hela broderiet. Vanligast är att mönstret broderas men att bakgrunden förblir obroderat bottentyg. Helt täckande korsstygnsbroderi är relativt sällsynt, men används ibland för kuddvar, karmöverdrag eller mindre pallar. En slags negativ variant är där stygnen sys så att mönstret bildas av bottentygets kvarvarande tomma ytor.

En skicklig brodör

En skicklig brodör ombesörjer att baksidan är minst lika konstfärdig som framsidan, oavsett om broderiet ramas in eller inte. Det innebär att inga trådar skall korsas eller gå i sidled på baksidan, inte ens vid fästningarna av garnet, utan alla stygn skall vara helt lodräta på baksidan. Detta förutsätter en viss planering i broderandet och att stygnen på framsidan ibland “sys fel” för att bli rätt. Genom att påbörja sömnaden i nederkant till vänster och sy alla bottenstygn en bit innan man vänder för att sy överstygnet underlättas det hela. Med beaktande att broderiet i sig bör påbörjas i mittens närhet för att successivt broderas utåt vardera håll ganska jämnt fördelat, i syfte att minimera snedvridning av bottentyget.

Svårast är att brodera korsstygn på ett bottentyg i ren lärft (tuskaft), där inslagstäthet och varptäthet är densamma.