Gusums bruk – Från kanoner till blixtlås

Gusums bruk – Från kanoner till blixtlås. Gusums järnbruk anlades redan år 1661 av vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche. Bruket har idag blivit mest känt för sina nytto- och prydnadsting i mässing tillverkade under slutet av 1800-talet och 1900-talets första hälft. Skrivbordsuppsatser och ljusstakar är vanligen förekommande produkter. Ljusstakarna som ofta är uppbyggda av på varandra satta kulor har blivit inredningsklassiker som borgar för kvalitet och smak.

Henrik de Try till Sverige i början av 1600-talet

Henrik de Try kom till Sverige med den »vallonska» invandringen i början av 1600-talet. Han var nära släkt med familjen Kock-Cronström, som kom från staden Liége i Belgien. Det är även möjligt, att han tillhört en nederländsk gren av den i Aachen under 1500- och 1600-talen verksamma, framstående mässingsmakare-, klockgjutare- och styckgjutarefamiljen von Trier (de Try, de Trij), inom vilken förnamnet Henrik var vanligt.

Började arbeta med Louis de Geer

På 1630-talet bodde Henrik de Try i Sverige, och då bosatt i Norrköping. Han bodde i närheten av industrimännen av familjen de Besche och Louis De Geer. År 1638 anställdes han vid Louis Dé Geers faktori i Norrköping 1638. Henrik de Try ville bygga sig ett eget bruk och köpte därför ett ett skattehemman i Gusum 1652. Gusums bruk startade 1653 och var igång fram till 1988.

Från kanoner till blixtlås

Gusums bruk har genom åren haft en mängd olika produkter som de tillverkat. Det är allt från kanoner till knappnålar och blixtlås. Det hela började 1653. Det var då vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köpte skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson. De anlade ett järnbruk med masugn, för att gjuta kanoner. Två år efter det så grundar de Try även  Överums och Ankarsrums Bruk.

Dopfunt och hamrad mässing

År 1661 så upprättar man även ett mässingsbruk med trådhytta. Man tillverkar i huvudsak mässingstråd, samt en del föremål av hamrad mässing. Ett av de föremål som tillverkades här var dopfunten i Ringarums kyrka. Järnbruket upphör 1666 och 1669 så avlider de Try. Hans änka tar över ledningen. När hon avled 1686 så följde en tid med ekonomiska problem samt en mängd olia delägare och andra intressenter. 

Knappar och spännen

1707 startas ett knappmanufakturi med tillverkning av knappar, spännen och andra småartiklar i mässing och 1710 går Georg Spalding in som delägare. Hans syster är gift med Magnus Westerberg som 1713 går in som delägare. Spalding avlider 1721 och Westerberg 1723. Det är nu deras änkor som tar över ledningen då barnen är minderåriga. 1742 startar man knappnålsfabrik. Samtidigt råder det oenigheter mellan de båda ägarfamiljerna. 

1931 börjar man tillverka den mest kända produkten för Gusum och det är blixlåset. Men innan det sker det en hel del. Under 1752 startar familjen Westerberg en knivfabrik, men tillverkningen upphör 1767. Under 1810 startas ett väveri för järn- och mässingsduk och 1812 står familjen Westerberg som ensamägare till bruket.

Gusums Bruks & Fabriks Aktebolag

Under 1800-talet både startar och läggs ett järnbruk ner och 1875 blir Gusums Bruk aktiebolaget ”Gusums Bruks & Fabriks Aktiebolag”. Även under 1900-talet så tillverkar man en mängd olika saker så som viratillverkning,  ljuskronor, ljusstakar, lampetter med mera. Men även mycket läggs ner och man slutar tillverka. 

Gusums bruk var första företaget i Sverige att tillverka blixlås, som de som tidigare nämnt startade med 1931. Från 1950 fram till 1988 så flyttas en del tillverkningar och det läggs ner och säljs delar av företaget. Gusums Bruk AB går i konkurs och tillverkningen av blixlåsen fortsatte i ny regi till nedläggningen 1994. Viratillverkningen levde kvar i andra företag till våren 2010.

Idag sker Gusums design och produktion vidare via Nordic Brass Gusum AB som framställer mässing.

Källor: Gusums Bruksmuseum , Bukowskis och Riksarkivet

Här kan du handla fina föremål från Gusums bruk >>