Julens historia i Sverige

Julen i Sverige var från början en hednisk högtid. Själva ordet Jul tror man kan ha betytt ”fest” eller ”högtid”. Ordet är tidigast belagt i namn på germanska vintermånader. Efter kristendomens införande använde germanerna samma ord för firandet av Jesu födelse som man använt på det förkristna firandet. På 1000-talet i England och 1100-talet i Tyskland började man dock kalla det kristna firandet för ”Cristes Mæsse” (Kristi mässa) som blivit ”Christmas”, respektive ”wîhe nah” (vigda natten) som blivit ”Weihnachten”. I de nordiska länderna behöll man ordet ”jul” för den nya högtiden

BIld av Myriams-Fotos från Pixabay

Jul är den kristna högtid som av många miljarder människor firas 25 december till minne av Jesu födelse. Högtiden inrättades vid 300-talets mitt i det kristna Rom. I Bibelns evangelier anges inget datum; 25 december valdes antagligen som motvikt till firandet av solguden detta datum.

Julmaten på det svenska julbordet

BIld av Dan Wirdefalk från Pixabay

Julölen är nog den äldsta ingrediensen på julbordet. Och dopp i grytan, rätten från medeltiden som gett julafton namnet dopparedagen. Under det fattiga 1800-talet blev det mest råggröt och saltad fisk på julbordet. 1900-talets ökande välstånd satte skinka, julkorv, sylta, sill, lutfisk och risgrynsgröt på bordet. En gammal, övergiven mattradition vid jul är att duka med ett helstekt grishuvud med ett äpple i munnen.

Det finns många regionala skillnader. I Skåne äts mycket brunkål till jul, i Halland grönkål. I Dalarna är julknäckebröd extra populärt, i Småland och Östergötland är julostkakan särskilt omtyckt. I Västerbotten och Norrbotten är rökt renkött och röding vanligt.

Prinskorven tillkom på 1940-talet, gravlaxen och den moderna rödbetssalladen på 1960-talet. Köttbullarna etablerade sig på julbordet först på 1970-talet.

Det är också först på 1970-talet som julsmörgåsbordet blir en buffé. Tidigare var det en förrätt och några få varma huvudrätter.

Höjdpunkten är den 24 december

I den nordiska jultraditionen är höjdpunkten julafton 24 december. I många andra länder öppnas julklapparna i stället på juldagens morgon. Varför firar vi jul 24 december? Det har fornnordisk bakgrund; en ny dag ansågs börja vid solnedgången och inte vid midnatt, och det har vi i Skandinavien hållit fast vid. 

BIld av Mariana Anatoneag från Pixabay

Långt innan vi blev kristna i Skandinavien hade vi en stor fest, sannolikt i samband med vintersolståndet, som kallades jul. Efter att kristendomen etablerades i Sverige vid 1000-talet började man helt enkelt överta gamla hedniska högtider och göra dem till sina. Därför är julen i Sverige en blandning av hediska och kristna ritualer och seder.

RetroCrafts Viking i tenn, tennskulptur, gjuten tenn.
Foto: Eva Ström

Tomte, julklappar och julgran

Många av nutidens svenska jultraditioner är lånade från framför allt Tyskland. Att bära in en gran till jul är en tysk sed från medeltiden som på 1740-talet anammades av adeln i Sverige. Hundra år senare nådde julgranen de bredare folklagren. I Sverige hade man tidigare en julstång rest på gårdsplanen utanför huset.

Julklappar: under 1700-talet och 1800-talet gick vid jul processioner genom byarna i Sverige och bultade på dörrar tills någon öppnade. Då slängde någon in en trädocka eller träbit, vilket troligen är upphovet till uttrycket julklapp. En i sällskapet var utklädd till getabock, en vanlig bild av djävulen, och den symbolen finns kvar i julbocken.

Jultomten är en blandning av gammalt och nytt, precis som andra gestalter i våra traditioner. I Sverige fanns gårdstomten, en liten, argsint figur som skulle skydda gårdens djur och får koppling till julen på 1800-talet.

I den katolska kristenheten i Mellaneuropa hyllades den gode Sankt Nicholaus.

När ett amerikanskt läskföretag under 1920-talet gestaltade jultomten som en godmodig, rödklädd figur spreds den kulturmixen även till Europa och Sverige – och den moderna jultomten föddes.

Julkrubban kommer från romersk-katolsk tradition i Europa, och var länge kontroversiell inom Svenska kyrkan när invandrande katoliker tog med sig seden.

Källa: Nordiska museet och Expressen

Här kan du handla fina historiska allmogeföremål >>

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »
Select your currency
EUREuro