Vrilskål – Knotskål tjuk signerad NO 1974

Vrilskål – Knotskål tjuk signerad NO 1974. Vrilskål, medelstor knotskål signerad NO 1974. Unik vrilskål av knota, tjuk, kosa, dvs en utväxt, bulle på en trädgren. Trädslaget är troligen masur-björk.  Skålen är organiskt skulpturell i formen och mycket dekorativ. Den har kraftiga naturliga oregelbundna böljande former. Undersidan har en textad signatur NO 1974. Ytan är behandlad med olja och är mjuk och matt. Vrilskålen är taktil med sköna oregelbundna former. Retro, vintage och second-hand av fint hantverk och skick. Dimensioner; 27 cm bred, 20 cm djup, 22 cm hög.

Om vril och masur-knöl – Korta fakta

Vril eller masurknöl (även i olika dialekter kallad ”tjuk”, ”knos”, ”kosa” eller ”knose”) är en utväxt på träd, där träfibrerna går åt olika håll istället för att gå lodrätt. Denna defekt, som kallas masur, beror troligen av ett genetiskt fel, även om orsaken inte är helt utredd. Masurvirke är mycket eftertraktat, eftersom det anses vackert och dessutom är mycket hårdare än normalt. Masurknölar är vanligast förekommande hos björke (se masurbjörk). Vril kallas ibland felaktigt för ticka, som är en slags svamp eller valk.

När stammen får en bula, knota

Vrilar, fiberknuta uppstår av en störning i tillväxtzonen hos trädet. Det kan vara en mekanisk skada på trädet t.ex. en körskada eller en avbruten gren som vallat över lite för mycket men ibland är det fråga om en genetisk missbildning. Hos vrilen är fibrerna ofta vuxna som ett nystan. Detta utnyttjas av vissa skåltillverkare som drar loss fibrerna från vrilen med hovtång vilket hos en färsk vril går förvånansvärt lätt förutsatt att vrilen hålls fuktig.

Detta fenomen torde kunna förekomma hos de flesta trädslag och jag har sett det hos lövträd som ek, alm, ask, glasbjörk, vårtbjörk, lind, skogslönn, ask, sälg, gråal, klibbal, rönn och päron. På barrträd har jag bara sett det hos gran och något enstaka fall hos tall.

Tittar man till det yttre så kan vrilen ha samma barkstruktur och färg som det övriga trädet men ofta är den skrovligare och mörkare. Om man tittar på björk i norra delen av sverige har den oftast en slät utsida och ofta så även vrilarna medans vrilar som bildas på vårtbjörkar speciellt i södra delen av landet får en väldigt skrovlig yta.

Båda typer av missbildningar är vanligare förekommande i vissa områden och jag tror att för uppkomsten så spelar dom yttre faktorerna en större roll än dom genetiska egenskaperna hos träden.

– På jämtska heter det vril, för veden är liksom vriden ihop. Det är en fiberknut, en riktig blåknut. Om man sätter den i en vedklyv smäller stålet av som ett böss-skott.

Våra lövträdsarter – Korta fakta

Våra inhemska lövträdsarter kan delas in i ädellövträd och ordinära lövträd. Ädellövträden har ett särskilt skydd i lagen. Det finns också flera införda lövträdssorter. De ordinära lövträdslagen i Sverige utgörs i huvudsak av släktena björkar (Betula), asp (Populus) och alar (Alnus). Därtill tillkommer träd och buskar från pil- och videsläktet (Salix) samt rönnar och oxlar (Sorbus).

Man räknar 13 lövträdsarter som ädellövträd

De egentliga ädellövträden är alm, ask, avenbok, bok, ek, lind och lönn. På senare tid har också fågelbär börjat räknas som ädellöv. Flera av huvudarterna har också närbesläktade arter som räknas in under begreppet ädellöv: lundalm, vresalm, naverlönn, bergek och bohuslind. Det betyder att lagen räknar in totalt 13 lövträdsarter som ädla lövträd.

Ett flertal införda lövträdsarter finns också i den svenska floran. Dit hör arter som odlas för virke eller biobränsle som hybridasp, popplar eller Salix-arter, och arter som en gång införts men nu sprider sig naturligt (sykomorlönn och rödek). Här hittar du mer information om respektive trädslag. Mer om ekologi, skötsel, skador och trädslagens betydelse för den biologiska mångfalden hittar du på andra sidor i Skogskunskap.

Källor: Skogssverige, Skogskunskap, WIKIPEDIA och  www.masurmannen.se 

Här kan du handla fler fina föremål av vril och rot >>