Vrilskål – Knotskål tjuk signerad LK 1973. Vrilskål, knotskål signerad LK 1973. Kraftig vrilskål av knota, tjuk, kosa, dvs en utväxt, bulle på en trädgren. Snidad av lövträ. Skålen är grovt snidad. Ytan är röd-ljus med kraftiga naturliga böljande former. Undersidan har en bränn-märkt signatur/stämpel: ‘LK 1973‘. Vrilskålen är behandlad med olja och är mjuk och halvmatt. Vrilskålen är taktil med sköna oregelbundna former. Retro, vintage och second-hand av fint hantverk och skick. Dimensioner; 23 cm bred, 27 cm lång, 10 cm hög.
Om vril och masur-knöl – Korta fakta
Vril eller masurknöl (även i olika dialekter kallad ”tjuk”, ”knos”, ”kosa” eller ”knose”) är en utväxt på träd, där träfibrerna går åt olika håll istället för att gå lodrätt. Denna defekt, som kallas masur, beror troligen av ett genetiskt fel, även om orsaken inte är helt utredd. Masurvirke är mycket eftertraktat, eftersom det anses vackert och dessutom är mycket hårdare än normalt. Masurknölar är vanligast förekommande hos björke (se masurbjörk). Vril kallas ibland felaktigt för ticka, som är en slags svamp eller valk.
När stammen får en bula, knota
Vrilar, fiberknuta uppstår av en störning i tillväxtzonen hos trädet. Det kan vara en mekanisk skada på trädet t.ex. en körskada eller en avbruten gren som vallat över lite för mycket men ibland är det fråga om en genetisk missbildning. Hos vrilen är fibrerna ofta vuxna som ett nystan. Detta utnyttjas av vissa skåltillverkare som drar loss fibrerna från vrilen med hovtång vilket hos en färsk vril går förvånansvärt lätt förutsatt att vrilen hålls fuktig.
Detta fenomen torde kunna förekomma hos de flesta trädslag och jag har sett det hos lövträd som ek, alm, ask, glasbjörk, vårtbjörk, lind, skogslönn, ask, sälg, gråal, klibbal, rönn och päron. På barrträd har jag bara sett det hos gran och något enstaka fall hos tall.
Tittar man till det yttre så kan vrilen ha samma barkstruktur och färg som det övriga trädet men ofta är den skrovligare och mörkare. Om man tittar på björk i norra delen av sverige har den oftast en slät utsida och ofta så även vrilarna medans vrilar som bildas på vårtbjörkar speciellt i södra delen av landet får en väldigt skrovlig yta.
Båda typer av missbildningar är vanligare förekommande i vissa områden och jag tror att för uppkomsten så spelar dom yttre faktorerna en större roll än dom genetiska egenskaperna hos träden.
– På jämtska heter det vril, för veden är liksom vriden ihop. Det är en fiberknut, en riktig blåknut. Om man sätter den i en vedklyv smäller stålet av som ett böss-skott.
Källor: Skogssverige, Skogskunskap, WIKIPEDIA och www.masurmannen.se
Här kan du handla fler fina föremål av vril och rot >>