Träskulptur – Snidad trägubbe figurin med skärmmössa

Herman Natanael Rosell

Herman Rosell var född 22 september 1893 i Slätthög, Kronobergs län, död 1969, var en svensk träsnidare. Han var son till skomakaren Johan Aron Rosell och Augusta Johnson och från 1928 gift med Hilda Fredrika Pettersson. Rosell var helt autodidakt som träsnidare och utförde små snidade skulpturgrupper som skildrade livet för de svenska bönderna under 1800-talet. Hans karakteriseringsförmåga var mycket god och han bästa verk tål en jämförelse med Döderhultarn. Stilistiskt finns dock några skillnader och Rosell såg arbeten utförda av Döderhultarn först efter att han hittat sin egen stil. Hans skärningsteknik är mindre grov och saknar även Döderhultarns impressionistiska intryck. Separat ställde han bland annat ut i Trollhättan och han medverkade i Öresundsmässan i Helsingborg 1956 och Smålandsmässan i Rydaholm 1957 och på en utställning med träsnidare på Vänersborgs museum 1960 som senare visades som vandringsutställning i USA. Sveriges television visade 1959 en film om Rosells skulpturer.

Carl Johan Trygg

Carl Johan Trygg (egentligen Thrygg), född 26 maj 1887 i Skagershult, Närke, död 12 maj 1954 i Glimminge, var en svensk-kanadensisk träsnidare. Trygg var en av 1900-talets mest kända träsnidare och den mest kända skandinaviska figurssnidarna. Trygg och hans son Carl Olof Trygg snidade över 10 000 figurer och flera av hans verk såldes till turister.

Axel Robert Petersson, känd som Döderhultarn

Döderhultaren var under större delen av sitt konstnärsliv endast känd i Oskarshamn med omnejd, då under namnet “Tolvskillingen”. Först i 40-årsåldern tog hans berömmelse fart nationellt och internationellt. Det var också då man började kalla honom “Döderhultaren” efter hemsocknen Döderhult. Redaktören för tidningen Söndags-Nisse, Hasse Zetterström (“Hasse Z”), fick upp ögonen för den originelle träskulptören från Småland i samband med en av tidningen anordnad karikatyrutställning 1909.

Efter att av en handelsresande ha fått en träskulptur i gåva, föreställande en mager häst (en “Ottenbyare”), bestämde Hasse Z sig för att beställa “så mycket han kunde få” av denne okände konstnärs skulpturer för att ha med i sin utställning. Med stadsfiskalen i Oskarshamn som mellanhand köptes två fulla lådor in av Döderhultarns konst. Dessa packades upp; “- Först «Begravningen» och «Bröllopet». Vi ställde upp pjäserna, ordnade dem rätt efter anvisning, och då vi slutligen togo alltsammans i betraktande fattades vi av en förvåning som satt i ett par dagar. Där bodde en ensam, tydligen mycket ensam, man nere i Småland och gjorde sådana ting och kastade dem ifrån sig, och ingen tog upp pärlorna.” Karikatyrutställningen i Stockholm 1909 gjorde Döderhultaren känd nationellt.

Internationell berömmelse fick Döderhultaren genom utställningarna vid Humoristernas Salong i Paris 1910; utställningar i Köpenhamn, Brighton, Rom och Turin 1911; utställningar i New York 1913 och i San Francisco och Chicago 1915.

Det permanenta Döderhultarmuseet i Oskarshamn grundades 1911 och är idag inrymt i Kulturhuset på Hantverksgatan. Döderhultaren finns representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum i Stockholm och Kalmar konstmuseum.

Källa: Gunnarssons träfigurer och Wikipedia