Tennvas – AA Tenn Hackås Handarbete tillverkad 1983

Tennvas – AA Tenn Hackås Handarbete tillverkad 1983. Tennvas svarvad och hand-driven från AA Tenn Hackås Handarbete. Vasen har en skön ren form med tre bårder runt om tennvasen. Botten är stämplad med ‘Hackås Handarbete AA Tenn J10´(1983). Dekorativ skön form. Retro, vintage och second hand i fin skick. Dimensioner; 16 cm diameter, 15 cm hög.

Om Hackås – Korta fakta

Hackås är en tätort i Hackås distrikt i Bergs kommun, ett stationssamhälle och kyrkbyn i Hackås socken i södra Jämtland. Hackås ligger mellan sjöarna Storsjön och Näkten, cirka 40 km söder om Östersund och vid Inlandsbanan. Utanför Hackås sker övergången mellan Sannsundet i norr och Södra Storsjöflaket i söder.

Strategiskt läge för pilgrimer

Hackås hade ett strategiskt läge vid överfarten över Storsjön för de pilgrimer som färdades mellan Selånger (Sundsvall) och Nidaros under den katolska tiden (före 1527). Den nuvarande vandringsleden Jämt-Norgevägen har upprättats i pilgrimernas fotspår. Pilgrimvandring på väg till Nidaros i Norge.

Vid Storsjöns strand ligger Hackås ångbåtsbrygga, vid vilken intensiv ångbåtstrafik upprätthölls förr i tiden. Då förekom också färjetrafik mellan Hackås och Funäs, en sträcka på cirka 3 km. Från 1900-talets början och fram till mitten av 1960-talet bedrevs timmerflottning i större skala på Näkten och Storsjön, mellan de båda sjöarna löpte det en timmer-ränna som revs i början av 1970-talet. I Hackås finns Hackås kyrka, förskola samt grundskola årskurs 1-6, bussförbindelser till Östersund och Svenstavik. Prästgården, med takmålningar av konstnären Paul Jonze, färdigställdes 1929 i nyklassicistisk stil.

Om Jämtland – Korta fakta

Jämtland (jämtska: Jamtlann) är ett landskap i södra Norrlands inland i mellersta Sverige. Jämtland gränsar i väster till Tröndelag i Norge, i nordöst till Lappland, i öster till Ångermanland och i söder till Härjedalen och Medelpad. Jämtland utgör 8,2 procent av Sveriges landyta, 34 009 kvadratkilometer och är Sveriges till ytan näst största landskap.

Norska vikingar flydde till Jämtland

Under vikingatiden blev bebyggelsen mer omfattande, vilket kan ses som en bekräftelse på uppgifter i Snorre Sturlassons sagor (nedskrivna under 1100–1400-talet) om att många norrmän som flydde från Harald Hårfager bosatte sig i Jämtland i slutet av 800-talet, på samma sätt som många norrmän vid samma tid flydde till och koloniserade Island. När en klimatförändring (som senare resulterade i den medeltida värmeperioden) skedde intog Frösön ställningen som centralort. Det varmare klimatet gjorde att jordbruket blomstrade, boskapsskötseln och den för det skandinaviska inlandet unika buföringen utvecklas vidare runt om i Jämtland, framför allt i den södra delen när fjällkon introduceras. Jakten på älg och vilt ökar även under den här tiden. I religiöst hänseende utövade jämtarna asatro.

Samer och det samiska språket

Samerna i Jämtland har traditionellt varit sydsamer, det vill säga samer som talar sydsamiska eller åarjelsaemien gïele som språket heter på sydsamiska. Det avviker kraftigt från de nordliga samiska språken. Till följd av förflyttningar och ingiften finns numera även samer med annan bakgrund i Jämtland. Sydsamerna i Jämtland har historiskt haft nära sociala kontakter med sydsamerna som bor i Tröndelagen och utgör en minoritet inom Sameland. Till den sydsamiska kulturen hör bland annat jojken vuollie. Bland kända Jämtlandssamer märks sångerskan Lisa Thomasson (1878–1932), fotografen Nils Thomasson (1880–1975) och skidlöparen Torkel Persson (1894–1972).

Källa: Wikipedia 

Här kan du handla fler fina tennföremål >>