GF Design tennmugg från Svenskt Tenn 1977

GF Design tennmugg från Svenskt Tenn 1977. Tennmugg, bägare med öra – handtag tillverkad och stämplad GF Design C10 (1977) Svenskt Tenn. Ren, avskalad och funktionell design. Märk och har tillhört sterbhus 320203-0676. Fint skick. Dimensioner; 6,5 cm hög, 7 cm diameter.

Om tenn – Korta fakta

Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall. Den är beständig i syre och salt, sött och destillerat vatten (den skyddas av en oxidfilm), men kan angripas av baser, syror och surt salt. När smält tenn stelnar uppstår så kallad β-tenn som är stabilt ner till 13 °C. När tennföremål förvaras i låga temperaturer kommer grå förhöjda partier att uppstå på ytan, man säger att föremålet drabbats av tennpest. Detta kan förhindras genom att man legerar tennet med antimon eller vismut. Före 1700-talet ansåg de skandinaviska folken att tenn var den fattige mannens servis, ett billigare alternativ till silver. Så småningom blev tennet gradvis ersatt av användbar keramik, sedan porslin, i slutet av 1700-talet. Hantverkare kopierade många av de former och mönster som används på sina silverstycken direkt på sin tin, vilket skapar mer dekorativa presentvaror. Det var norska och danska hantverkare som förvandlade tennet från praktiska husgeråd till vacker smideskonstverk.

Tennskrik

Den kristalliska strukturen i gjutna tennföremål gör att tennskrik uppstår vid böjning av ett tennföremål. Tennskrik är hörbart med blotta örat och kommer sig av att materialet undergår så kallad mekanisk tvillingbildning (det vill säga att metallgittret skjuvas om med ljudets hastighet i materialet). Ljudvågen från tvillingbildningen går med ljudets hastighet och mikroskopiska ljudbangar kan höras. Se även akustisk emission.

Ordet tenn

Ordet tenn har ett germanskt ursprung, troligen från ord som ”stång” eller ”ten” och på tyska heter det zinn, engelska tin (numera vanligen istället pewter) och på franska användes ordet tain för metallen redan på 1200-talet, detta blev vår tids étain.

Tenn tål inte låga temperaturer

Tenn är en formbar, smidig, kristallin metall. Den är beständig i syre och salt, sött och destillerat vatten (den skyddas av en oxidfilm), men kan angripas av baser, syror och surt salt. När smält tenn stelnar uppstår så kallad β-tenn som är stabilt ner till 13 °C. När tennföremål förvaras i låga temperaturer kommer grå förhöjda partier att uppstå på ytan, man säger att föremålet drabbats av tennpest. Detta kan förhindras genom att man legerar tennet med antimon eller vismut.

Tenn – kristallisk struktur

Den kristalliska strukturen i gjutna tennföremål gör att tennskrik uppstår vid böjning av ett tennföremål. Tennskrik är hörbart med blotta örat och kommer sig av att materialet undergår så kallad mekanisk tvillingbildning (det vill säga att metallgittret skjuvas om med ljudets hastighet i materialet). Ljudvågen från tvillingbildningen går med ljudets hastighet och mikroskopiska ljudbangar kan höras. Se även akustisk emission.

Om tenn – Korta fakta

Mest tenn får fyra stämplar