Tennmuggar punsch glögg Bollnäsbockens Tenn. Mindre tennmuggar för punsch och glögg med handtag med jul- och vintermotiv i form av julbock och julros som tablåer runt muggarna. Vintage osignerat där tillverkaren kan vara Bollnäsbockens Tenn. Troligen 1980-tal. Muggarna säljes per styck. I lager finns fem stycken. Retro, vintage och second hand i fint skick. Dimensioner; 4 cm hög, 4 cm diameter per mugg.
Om Bollnäs Tenn – Korta fakta
SP Bollnäs Tenn – Sigfrid Petersson 1888 – 1951, eller Tenn OP Bollnäs – Olle Petersson, eller Bockens Tenn Bollnäs – Bockens Tenn / Thomas Petersson i Bollnäs, Hälsingland.
Sigfrid Petersson övertog 1914 en Guldsmedsfirma med atelje belägen på Långgatan 14 i Bollnäs. Under den stora tennperioden på 1960,70-talet – startade han parallellt med sin guldsmedsverkstad tillverkning av tennföremål. Likt andra tenntillverkare i norra Sverige hämtades mycket av inspirationen från den lokala bondekulturen.
Bockens Tenn
Senare övertogs rörelsen av sonen Olle Petersson som drev den vidare. Namnet Bockens Tenn tillkom och logotypen började användas. Bockens Tenn drevs av sonsonen Thomas Petersson.
Bockens Tenn övertog i slutet av 1900-talet en mängd gjutformar (kokiller) från Harald Linder i Uddevalla. Det är osäkert om dessa någonsin kom till användning i Bollnäs. Bockens Tenn levde vidare ett tag in på 2000-talet. Guldsmedsaffären drivs vidare (2013) av fjärde generationen – Tobias Petersson.
Om Bollnäs – Korta fakta
I centrala Bollnäs finns lämningar efter järnåldersbebyggelse på Onbacken. Det är två husgrunder och ett flertal gravhögar daterade till äldre järnålder 200-400-tal. Kyrkan är från 1300-talets början, den nämns i prosten Ingemunds testamente 1312. Området kring Bollnäs kyrka är en knutpunkt i många kommunikationsleder främst därför att sjön Varpen är en del av älven Ljusnan och att Ljusnans biflod Voxnan rinner ut i Varpen. De naturliga färdvägarna åt norr, söder samt väster går förbi kyrkan. Något samhälle växte inte upp runt kyrkan, utan kyrkan med prästgård, kyrkstallar och tillhörande byggnader stod länge ensamt i dalgången.
1851 köpte den svensk-amerikanske handelsmannen Georg Henric Collini ett större landområde intill kyrkan, där han ville bygga sig en stad efter amerikansk förebild. Collini växte upp i Alfta. 1843 reste han till USA, 1851 kom han tillbaka. 1855 stod Collinis första hus klart och under 1860-talet växer ”Bollnässtaden” fram. År 1861 tillkom Söderhamns Järnväg, en kombinerad land- och sjötransportväg mellan Söderhamn och Bollnäs och Collini anställdes som stationsinspektor vid kajen i Bollnäs.[7][8][9]
År 1878 nådde Norra stambanan Bollnäs och 1900 färdigställdes Dala-Hälsinglands Järnväg till Orsa.[10] Utvecklingen fortsatte i rask takt; Bollnäs utgjorde ett timmerflottningscentrum med stora sågverk och bland annat startades järnvägsverkstäder och en monteringsfabrik för amerikanska bilar. Under senare tid tillkom gymnasium, sjukhus och vårdinrättningar samt en folkhögskola.