Svarvat träfat med sarg på fot – träskål

Svarvat träfat med sarg på fot – träskål. Svarvad träskål – träfat på fot i av furu med en sarg – kant runt skålen. Vacker träådring och oljad yta. Dekorativt, vintage, retro och i fint skick. Osignerat, troligen 1970-tal. Retro, vintage och second-hand i fint skick. Dimensioner; 11,5 cm högt, 27 cm diameter.

Svarva i trä – Korta fakta

Att svarva är en uråldrig metod för att framställa bruksföremål iträ.På bilder från antika Egypten kan man se att svarvaren hade en medhjälpare, som roterade svarvämnet fram och åter med hjälp av en rem som lindats runt själva ämnet.Metoden med fram- och återgående rotation användes i olika varianter fram till medeltidens slut.

Leonardo da Vinci konstruerar ett svänghjul

Efter att Leonardo da Vinci i slutet av 1400-talet konstruerat ett svänghjul som drevs  runt med hjälp av vevstake och fotplatta, kunde man tillverka svarvar med kontinuerlig rotation.

Svarvning i Sverige

Från 1500-talet finns skriftliga belägg på att svarvning av bruksföremål var vanligt i Sjuhäradsbygden i Västergötland. Skålaknallarna var oftast bönder som skaffade sig extra inkomst genom att svarva skålar, fat och dryckeskärl, som de vandrade omkring och sålde i bygderna. Kundkretsen fanns mest i södra Sverige, men knallarna vandrade även till Norge och södra Norrland. Materialet var mest bok, som är ett hårt och hållbart träslag, men man använde också ek, björk och al.

Myten om den svarvande Kungen

Adolf Fredrik, som regerade 1751–1771, brukar anses som en av Sveriges minst kraftfulla monarker genom tiderna. Han är främst känd för tre saker. Den första är en stämpel med en avgjutning av Adolf Fredriks namnteckning. Denna stämpel, som inte sällan får symbolisera kungens svaga maktställning, användes tidvis av företrädare för riksdagen för att signera olika beslut i kungens namn. Sedan det karolinska enväldet gått i graven i samband med Karl XII:s död 1718 var kungahusets makt nämligen starkt begränsad, och det var istället riksdagen som styrde och ställde. Det kan därför tyckas lite orättvist att Adolf Fredrik gått till historien som en kraftlös regent, när han egentligen inte hade så stora möjligheter att föra en egen politik.

Svarvade Kung Adolf Fredrik?

Den andra företeelsen som ofta nämns i samband med Adolf Fredrik är svarvning. På Livrustkammaren i Stockholm respektive Kina slott i Drottningholm finns två svarvstolar som anses ha tillhört kungen. Det sägs ofta att ett av Adolf Fredriks största intressen var just svarvning, en hobby som var allmänt populär i finare kretsar vid mitten av 1700-talet.

Men det är högst osäkert om detta är sant. Det finns forskare som menar att Adolf Fredrik inte alls var så förtjust i att svarva som det påstås utan att det istället var hans maka, drottning Lovisa Ulrika, som ägnade sig åt denna hobby. De efterlämnade svarvstolarna skulle alltså i första hand ha använts av henne och inte av kungen.

Åt för mycket semlor

Den tredje saken som brukar förknippas med Adolf Fredrik är också den företeelse som de flesta nutida svenskar kopplar ihop med honom: semlor. Nästan alla ”vet” att kungen avled efter att ha förätit sig på semlor, eller hetvägg som de kallades på 1700-talet. Den berömda måltiden intogs på fettisdagen den 12 februari 1771. Kungen var då drygt 60 år och hade känt sig krasslig en tid. Han var alltså redan vid dålig hälsa när han satte sig till bords den ödesdigra kvällen.

Menyn bestod av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne – med andra ord en ansenlig mängd mat och dryck. Eftersom det var fettisdagen avslutades måltiden med hetvägg och varm mjölk, allt enligt den kommuniké som senare skickades ut av hovet.

Efter middagen klagade kungen på att han kände sig yr och illamående. Han föll därefter ihop och avled. Klockan var då omkring 20.15.

Källa: WIKIPEDIA och  www.masurmannen.se  och Populär Historia och www.gardbyslojd.se

Här kan du handla fler fina svarvade föremål >>