Ryamatta mustig höst 1960-tal

Ryamatta mustig höst 1960-tal. Ryamatta mustiga höstfärger i vinrött, orangerött, blått, grått, gult och creme-vit. Troligen knuten och tillverkad på 1960- eller 1970-talet. Mattans mönster är en stor vinröd medaljong omgiven av bårder av blommor och grafiska fält. Ryamattan är knuten av ullgarn och har en etikett på baksidan; ‘OTAB 1832, 08583 500 29‘. Mycket dekorativ retro, vintage och second hand i fint oanvänt skick. Dimensioner; 57 cm bred,100 cm lång.

Om ryamattor – Korta fakta

Ryan började som en fäll, ett täcke i sängen för fiskare och soldater, men fick högre status på 1700-talet med vackra mönster och färger. Ryamattor har setts mer som smycken än som en praktiskt golvtextil.

Ryamattans storhetstid

På 1960-talet hörde en eller flera ryamattor till i ett modernt hem. “Alla” knöt ryamattor, från kungen och neråt. Vi satt alla fyra runt ett bord hemma och lärde oss mönster och färger i vår matta; Guldkusten, av formgivaren Ingegerd Hyltén-Cavallius. Det doftade gott av ren ull och det var spännande att se mönstret i starka höstfärger växa fram. Vi tycker fortfarande att mattan är fin.

Om ryamattans historia – Korta fakta

Rya är en vävnad i knuten flossa och används som sängtäcke ryatäcke eller som golvmatta ryamatta. Rya är en vävteknik vars popularitet gått i vågor. Eftersom den är ett mellanting mellan vävning och rent handarbete hamnar tekniken ofta “på undantag”. Ryaknytning skiljer sig i knytningen inte från flossa men har längre nock och kan vara något glesare. Ryaknytning har använts i mattor, dynor och väggbonader.

Rya betyder grovt ulltäcke

Ordet rya dyker upp först på 1400-talet, men troligen är ryan äldre. I angelsaxiskan betydde ordet “ryhae” ett grovt ulltäcke. Flossaknytningen har mycket gamla anor. Äldsta belägget är inventarium från Biskops-Arnö, upprättat 1444 och vidimerat 1467, där 8 ryor finns upptagna. I Arboga stads tänkeböcker omtalas 1469 några “ryio hatter”, vilket visar att ryeknytningen användes även annat än fällar. I Hjälsta kyrkas räkenskapsbok från 1479 uppges att det då fanns 2 “ryghior” i kyrkan. Ryor omtalas även i Vadstena klosterregler. En uppgift om en stulen båt i Stockholms stads tänkeböcker 1489-90 innehållande en rya visar att ryorna redan då även användes som täcken i båtarna. Det finns gott om sentida belägg på detsamma, inte bara från Sverige utan även från Norge, Åland och Estland. På 1800-talet börjar de dock att ersättas av filtar.

1584 åtalas en man i Stockholm för att han sagt att Kongen schal icke legre sticke fothen utan rijan recker, alltså inte lägga sig i det han inte hade att göra med, vilket visar att ryorna då var så vanliga att de inkorporerats i ett talesätt. Det fanns också gott om ryor på de kungliga slotten, på Uppsala gård fanns 1541 35 ryor, 1545 44 ryor, 1568 105 stycken och 1578 112 stycken.

Slitrya och prydnadsrya

Om luggen täcker vävnadens hela yta talar man om helrya . Om lugg binds in enbart för att bilda ett dekorativt mönster på delar av vävnaden, medan resten utgörs av traditionell väv, vanligen tuskaft, kallas vävnaden halvrya. Under 1930-60-talet var det populärt med trasmattor med inslag av ryeknytning.

Källa: Uuve Snidares bok ‘Ryamattan’  och Wikipedia

Här kan du handla fler fina ryor >>