Påskkärring – Häxa med kvast docka

Påskkärring – Häxa med kvast docka. Påskkärring – Häxa med kvast docka, figurin med kvast, hatt och originalkartong. Häxan, påskkärringen har ett pillemariskt ansikte med kroknäsa, vårta och glasögon. Hon håller i en kvast och har lång klänning, sjal och förkläde. Dockan, figurinen är ostämplad. Den gula originalkartongen medföljer. Dekorativ och och kul till påsk. Samlarobjekt. Retro, vintage och second hand i fint skick. Dimensioner; 12 cm bred, 12 cm djup, 33 cm hög.

Om Påskkärringen – Korta fakta

Påskkärring, även påskkäring, påskakärring och påskakäring, i Svenskfinland påskhäxa, är enligt gammal svensk folktro en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen.

Ursrpung från Häxprocesserna

Traditionen med påskkärringar anses komma från 1600-talets häx-anklagade. På 1660- och 1670-talen var häxprocesserna som värst i Sverige och hundratals avrättades efter att de anklagats för att ha åkt till djävulens gästabud. Gästabudet hölls i en praktfull gård på en plats som ofta, men långt ifrån alltid, kallades för Blåkulla. ”Häxorna” trodde att de serverades massor av läckerheter, men det var i själva verket grodor, ormar och paddor. För att skrämma iväg häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Något som lever kvar än idag i form av påskbrasor, valborgsmässobål/majbrasor, påsksmällare och raketer.

Påskkärringar bygger på folktro och kan skilja sig ganska mycket från de häxor man trodde på under 1600-talet. Det förekommer att påskkärringar har tillbehören kaffepanna, en svart katt och kvast. Flera av dessa attribut har ingen direkt koppling till den tidens häxor. Kaffepannan och korgen ska påminna om häxans smörjdon med salva.

Kanske från Västsverige

Det är osäkert när påsktraditionen att klä ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare. Påskkärringar rapporterades mest från Bohuslän, Dalsland, Värmland och delar av Västergötland och det var främst under påskaftonskvällen som de begav sig ut bland husen. Ursprungligen var det vuxna och ungdomar som klädde ut sig till påskkärringar, men med tiden blev det mer av en barntradition.

Klänning, förkläde och sjal

I Sverige och Svenskfinland är det vanligt att barn av båda könen klär ut sig till påskkärringar (Svenskfinland: påskhäxor) vid påsk. En påskkärring är traditionellt klädd i klänning, förkläde och sjal. Alternativt kan barnen klä ut sig till påskgubbar, med gammaldags herrkläder, hatt och mustasch, eller till exempelvis katt, påskhare, påsktupp eller kyckling. Tillsammans går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer eller knackar på, önskar glad påsk och överlämnar små gåvor. Ofta består gåvorna av tecknade påskkort/påskbrev som de själva ritat. Finskspråkiga barn överlämnar istället videkvistar enligt den ortodoxa tron från östra Finland om att kvistarna ansågs jaga bort onda andar samt skulle ge välsignelse och hälsa.

Källa och läs mer om Påskkärringen på Wikipedia >>

Här kan du handla fler trägummor >>