Nuovo Rinascimento NR Ceramics – Blomkruka, ytterfoder

Nuovo Rinascimento NR Ceramics – Blomkruka, ytterfoder. Stämplad i botten ‘ITALY’. Nuovo Rinascimentos Majolica med off-white och sandfärgad glasyr. Magnifika uppbyggda reliefblommor runt krukan. Unik och ett mycket taktilt och vackert konstverk. Samlarobjekt, retro, vintage och second-hand i mycket fint skick. Dimensioner; 16,5 cm diameter, 14 cm hög.

Om italiens keramik – Korta fakta

Ett tidigt exempel på toskansk keramik är Italiensk maiolica producerades redan omkring år 1350. Maiolica är taliensk lergods med en ogenomskinlig vit tennoxidglasyr. Namnet “maiolica” (majolica) kommer från den spanska ön Mallorca där fartyg med lystervaror från Valencia stannade på väg till Italien. Kännetecknet för keramiken är den färgglada dekorationen som aldrig bleknar eller förlorar sin skönhet. Maiolica förknippas vanligtvis med renässansen under 1500.talet men producerades redan under 1200-talet och tidigare än så. Den karaktäristiska keramiken produceras än i våra dagar.

Den tidigaste maaiolican dekorerades endast i två färger: manganbrun och koppargrön. Mellan 1350 och 1460 gjordes förbättringar i ugnar och glasyr som etablerade den polykroma, flerfärgade mönstertäta dekorationen som nu är förknippad med renässanskeramik. Nuovo Rinascimento NR Ceramics

Raffaellesco keramik.

På 1500-talet imiterade man fresker och oljemålningar på keramikfåremålen, med hjälp av tryck och bokillustrationer. Man började dekorera  med scener från klassisk historia, Bibeln och mytologin. Denna typ av dekoration kallas istoriato eller historiserade maiolica. Från 1500-talet kompletterades istoriato-scener runt varans kant eller yttre av fantasifulla mönster som blev kända som grottesche eller grotesker. Ordet härstammar från återupptäckten av Golden House of Nero i Rom. Dess underjordiska kammare eller grottor målades med dessa utarbetade, nyckfulla motiv och ordet fastnat. Raphaels användning av grottesche i sina målningar för Vatikanen Loggie gjorde dem särskilt populära och de återskapades och fortsätter att vara i keramisk produktion. Detta mönster är allmänt känt idag som Raffaellesco.

Madonna in the Tree

I slutet av 1400-talet hade små städer blivit kända för sin högkvalitativa maiolica och hade utvecklat distinkta stilar. Vissa var större städer, som Siena, andra var små städer och byar vars marknad var en stor närliggande stad. De små städerna Deruta, nära Perugia och Montelupo, nära Florens. Båda dessa städer ligger längs flodstränderna där det finns naturliga leravlagringar, perfekt för produktion av maiolica – Tibern i Umbrien och Arno i Toscana. Vid 1500-talet utvecklade vissa av maiolichestäderna exporthandel till resten av Italien och Sicilien och norra Europa. Italienska maiolicas popularitet växte med inkludering i religiösa hus, apotek, sekulär byggnad, porslin för välmående och hängivenheter. Kyrkan Madonna dei Bagni nära Deruta innshåller över 600 maiolica votives  från 1700-talet till nutid.

Italiensk keramik från konkurrens från Frankrike och Tyskland

Vid 1700-talet var det ökande konkurrens från franska och tyska Faience, orientaliska och europeiska porslin (inklusive italienska) och engelska krämartiklar. Under det tidiga 1800-talet fanns en ytterligare nedgång i produktionen, men i mitten av seklet återupplivade intresset för renässanskonst produktion av maiolica i Florens, Deruta och Faenza, för att nämna några platser. Detta varade i några decennier, men i mitten av 1800-talet led de italienska keramiska centrana i maioliche en akut marknadskris till följd av en ökad efterfrågan på porslin eller billigare lergods. De konstnärliga och tekniska färdigheterna som en gång var rådande i städer som Deruta var alla förlorade. Där det en gång fanns hundratals maiolicheverkstäder, var 1850-talet bara en handfull kvar.

I Deruta på 1880-talet 1900 startade en rörelse för att återupprätta Deruta och andra umbriska städer i framkant av maiolica design och produktion. 1900 skapades ett keramikmuseum för att främja historisk och kulturell forskning. Museet grundades i syfte att betjäna konstnärerna i Deruta och Derutas historia. 1903 inrättades Community School of Design med det primära målet att utbilda hantverkare i traditionella tekniker. De ville återskapa de antika och traditionella typerna av produktion och imitera renässansstilar. På grund av skapandet av museet och skolan är Deruta idag en av de ledande exportörerna av fin italiensk maioliche.

Det finns några underbara museer för italiensk keramik. De visar utvecklingen av teknik, tillverkning och konstnärlig utveckling och skicklighet.  Kolla in dessa länkar:

I Toscana, Museo Montelupo
I Veneto, Le Ceramiche di Nove e Bassano

Här kan du handla mer italiens keramik >>