Näverlåda med lock – Helnäver antik 1800-tal. Näverlåda med lock, nitar och hörnfoder, trästomme klädd med helnäver, det vill säga stora flak, som är fastnubbade i stommen. Antik från mitten, slutet av 1800-talet. Vackert åldrad med bruksslitage från århundradets användning. Baksidan har en lite glipa på grund av torkade näverkanter. Hel och fin i övrigt. Dekorativ, antik, retro och second-hand. Dimensioner; 34 cm lång, 23 cm bred, 38 cm hög.

Om Näver – naturens material

Materialet näver består av det yttre lagret bark från arter i björksläktet. Nävern är alltså trädets skydd mot omgivningen. Den bildas ur ett sammanhängande korkkambium och består av omväxlande lager av vita och gula korkceller som är luftfyllda. I nävern finns smala bruna eller svarta streck, så kallade lenticeller. Det är barkporer som fungerar som “fönster” och sörjer för gasutbytet mellan stammens inre och luften under sommaren. Under vintern är dessa “fönster” stängda.

Material för många ändamål

Man kan använda näver som material för många olika ändamål. Näver är smidig, isolerar mot väta och kyla, beständig mot röta, stark och formbar. Det korkliknande materialet består av ett stort antal tunna skikt som byggs på med ett för varje år. Skikten har mycket vax inlagrat i cellväggarna vilket förklarar varför nävern är tät mot vatten och gaser. Näver har historiskt sett haft många olika användningar: tak- och golvtäckning, båtbyggen, ryggsäckar, tändmedel, fiskeredskap, förpackningsmaterial, bandage, konst, betalningsmedel och skrivmaterial.

Näver hos ismannen

Redan för femtusen år sedan finns dokumenterad användning av näver. Den så kallade Ismannen, som hittades i Alperna på 1990-talet hade flera näverburkar i sin ägo, liksom pilar limmade med nävertjära. Egtvedflickan, som är ett av de bäst bevarade nordiska fynden från bronsåldern (cirka 1380 f. Kr.) , var också omgiven med näverföremål på sin viloplats i gravhögen.

Näver i arkeologiska fynd

I norra Norrland är keramik mycket ovanligt som arkeologiskt fynd. En teori är att man gjorde sina kokkärl i näver, men det saknas fynd som kan bekräfta detta. Däremot finns flera fynd från stenåldern där människor svepts i näver vid begravningen. Det gick också att tvinna rep av nävern, rep som blev starka och dessutom flöt på vattnet, vilket gjorde dem särskilt användbara vid notfiske. Nävern kunde också komma till användning vid sko- och klädtillverkning och vid långa vandringar kunde nävern svepas runt fötterna som skydd. Det fanns rentav ett längdmått, näver-skomil, som utgjorde den sträcka man kunde gå innan skonävret var utslitet. Näverskomilen var 10-20 kilometer lång. Nytagen näver är ren och har därför använts till förvaring, inte bara i tillverkade burkar och kärl utan också som täckning, till exempel av fisk som lagts i saltlake.

KÄLLA: WIKIPEDIA

Här kan du handla fler fina svarvade föremål >>