Kopparkastrull Carl Gustaf Nordström Bollnäs Hälsingland

Kopparkastrull Carl Gustaf Nordström Bollnäs Hälsingland. Handsmitt kopparkastrull av kopparslagaren Carl Gustaf Nordström verksam mellan åren1906-1945, Hälsingland. Kastrullen, cirka 1 liter, har lock som är stämplat ‘Nordström Bollnäs’ och fläns runt kastrullens botten, fastnitat gjutjärns-handtag. Retro, nästan antik, bruksanvänd och i fint skick. Dimensioner; 18 cm diameter, 12 cm hög, handtag 14 cm långt.

Om Carl Gustaf Nordström från Bollnäs – Korta fakta

Kopparslagaren Carl Gustaf Nordström var verkam mellan åren 1906 och 1945. Nordström var koppargesäll och kopparslagare i Bollnäs. Han föddes den 20 oktober 1867 i Linköping. Han dock den 10 mars 1945. År 1906 flyttade Carl Gustaf Nordström från Revsund i Jämtland till Bollnäs, Röste i Hälsingland. Från 1909 bodde han i Hamre i Bollnäs. I församlingsboken kallas Nordström ‘egen kopparslag’.

Kopparslagare i Hälsingland

Hälsingland är ett rikt landskap. Hälsingegårdar är ett av Sveriges femton världsarv, vilket betyder ett stort kulturhistoriskt omistligt värde för hela mänskligheten. I hälsingegårdarnas matriella kultur ingår rödskimrande bruksföremål av koppar tillverkade av kopparslagare i Hudiksvall, Bollnäs, Söderhamn och på landsbygden. Många av dem är dekorerade och de är en del av Hälsninglands folkkonst.

Hälsinglands Museum har en stor kopparsamling

Hälsinglands Museum har en stor samling äldre koppar från Hälsingland. Över 600 kopparslagare var verksamma i Hälsingland vare sig de blev mästare eller fick nöja sig med enklare uppgifter, finns de framtagna ur arkiven. Denna fakta är hämtad från den gedigna och intressanta boken *Koppar och kopparslagare i Hälsingland* av författaren Magnus Green och Eva Hansson som projektledare. Har kan boken >>

Om antik koppar – Korta fakta

Koppar har haft en stor betydelse för den svenska historien och inom svensk kultur. Idag läggs inget större värde på kopparen, men om du har en kaffepanna i koppar, så kan du tänka på att den kan vara flera hundra år gammal. Det karaktäristiska draget för 1700-talspannor är att de är ovala och långa och har kraftiga hankfästen, medan de tidiga 1800-talspannorna är runda. Piparna på båda modellerna är fastsatta med klamrar och slaglod. Det är det som visar sig som en ojämn, gulaktig rand runt pipen. Det är ett resultat av den gula lödmetallen och flikarna efter kopparplåten, som klippts upp för att de ska klamra om varandra före lödning.

Senare kopparmodeller

De senare modellerna av 1800-talspannorna har en kant runt pipens fäste och efter 1840 förekommer inte längre metoden med lödtråd och klamrar. En annan detalj, som kan vara intressant för dig som vill tidsbestämma dina kopparpannor, är att innan 1870 så tillverkade kopparslagarna själva sina nitar av rullad kopparplåt. Detta innebär att man i de gamla nitarna ser ringarna efter kopparremsan. Däremot är nitarna efter 1870 är helt massiva till följd av att de då började tillverkas industriellt.

Järnspis och kopparpannor

Även järnspisen gjorde sitt intåg i Sverige 1870, vilket också innebär en förändring i utseendet på kopparpannorna. Innan 1870 kokade man sitt kaffe över öppen eld och då var pannorna försedda med tre ben. Men i och med järnspisens genombrott, försågs pannorna med en fals, en kant, som gjorde att man kunde hänga pannan på en av spisringarna. Precis på det sätt, som Pontus visade i kvällens avsnitt.

Källa: Antikskolan / TV4

Här kan du handla fler fina kopparföremål >>