Kåsor samiska Stig Mattson SM 1973. Samiska kåsor sex (6) stycken tillverkade av och stämplade SM (Stig Mattson). Kåsorna har en samisk symbol ‘Jaktens gud´, en vide-kvist på handtaget. Kåsorna är stämplade ‘SVENSKT TENN, Y9 (1973) SM‘ på handtagens baksida. Undersidan har sterbhuset ‘230415-7544’ inristad. Mycket dekorativt och unikt samearbete och hantverk, second-hand i fint skick. Dimensioner; 6 x (6 cm diameter, 7 cm höga)
Om Samiskt Tenn – Korta fakta
När samerna ville pryda sina dräkter var det framför allt smycken av mässing och tenn som förekom. Tenn var en byteshandelsvara som samerna så småningom själva förädlade och slöjdade med. Dräktprydnader av tenn är av särskilt intresse, eftersom denna metall, så vitt man vet, är den enda metall som samerna själva bearbetat. Tenntråden tillverkades på följande sätt: En björk- eller alkvist klövs mitt itu, sedan togs märgen ur och de båda kvisthalvorna bands ihop med snören. En blandning av smält tenn och bly hälldes i det ihåliga ”röret” och så formades lagom tjocka tennstavar. Stavarna drogs genom hål av olika storlek som man gjort i en hornplatta. Tennet drogs tills det blev en smal, rund tråd. Därefter spanns den runt rensenor och på senare tid runt björntråd, med hjälp av ett spinnkors, en vridare, eller med en slända. Tenntråd kunde också dras platt innan den tvinnades.
Om samer – Korta fakta
Samer (nordsamiska: sámit eller sápmelaččat) är urfolk på Nordkalotten och i andra delar av nordvästra Fennoskandiska urbergsskölden, från ryska Kolahalvön i öster till delar av mellersta Skandinavien i väst. Samernas historiska ursprungsland kallas Sápmi eller Sameland och omfattar delar av dagens Norge, Sverige, Finland och Ryssland, men dess exakta utbredning inom dessa stater är inte väldefinierad på grund av bristande historiska källor. Antalet samer uppskattas till mellan 80 000 och 100 000. Av dessa bor 50 000–65 000 i Norge, 20 000–40 000 i Sverige, cirka 8 000 i Finland och cirka 2 000 i Ryssland.
Samers ursprung
Numera tror man inte att samerna har utgjort en homogen befolkningsgrupp sedan urminnes tider, utan att den utvecklats genom tillskott från flera olika håll vid olika tidpunkter av jägar-samlarfolk som rörde sig över Nordkalotten. I en studie från 2007 kom forskarna fram till att merparten av den samiska folkgruppens kvinnliga släktlinjer har kommit till Norden mycket snart efter istidens slut, som jägar-samlarkulturer från den europeiska kontinenten och/eller från öster. Denna invandringsvåg kan även spåras bland kvinnliga släktlinjer hos svenska majoritetsbefolkningen och andra folkgrupper i Skandinavien, men också andra folkgrupper i Europas periferi, som trängdes undan från kontinenten av senare invandring av jordbrukare. Ett stort tillskott som har berört både manliga och kvinnliga släktlinjer skulle ha kommit från öster så sent som för 2 700 år sedan. Denna immigrationsvåg förde med sig ananjinokulturens metallbruk i form av Asbestkeramik och berörde den samiska och finska befolkningen men i mycket liten grad de nordisktalande. De samiska språken spred sig från södra Finland och nådde Skandinavien först under folkvandringstiden, 500 e.kr.
Under järnåldern beblandade sig samer även med jordbrukare med rötter i dagens Svealand och Finland. Detta tolkas som att den samiska kulturen fick sin speciella form genom den halvnomadiska renskötseln, som uppstod för omkring 2500 år sedan, snarare än genom en strikt avgränsad folkgrupp.
Recensioner
Det finns inga recensioner än.