Gustavsberg serie Maj ovalt fat 1. Gustavsberg serveringsfat, uppläggningsfat från serien Maj – Fin sommarbukett 1950. Ovalt stort serveringsfat från Gustavsberg ur servisen och serien Maj, formgiven av Calle Blomqvist på 1950-talet. Fatet är dekorerad med en fin sommarbukett av prästkragar, klöver och smörblommor i mitten och på kanten, brättet. Runt fatets inre del går går en grön bård. Bottenglasyren och färgen är creme-vit. Undersidan är stämplad med ‘Gustavsberg Flint & Porslin Maj 17‘. Bruks-använd med patina. Retro, vintage och second-hand. Dimensioner; 34 cm lång, 27 cm bred, 3,5 cm hög.
Gustavsbergs serviser på bokstaven ’M’
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Står det ”Ingen uppgift” under servisens namn, så är dekoren ritad vid Gustavsberg, men upphovsmannen okänd. Står det ”Annan tillverkare”, så betyder det att servisen tillverkats vid annan fabrik, på uppdrag av Gustavsberg. Källa: Nordiska Museet och Keramiskt Centrum. |
Om Gustavsbergs porslinsfabrik
Gustavsberg (AB Gustavsberg) var en tillverkare av hushållsporslin, sanitetsporslin (och badkar) och plastprodukter med säte i Gustavsberg på Värmdö utanför Stockholm. Ett tidigare namn var Gustavsbergs porslinsfabrik. Tillverkning av porslin började år 1825 och tillverkning av bruksföremål i plast startade 1945. Tillverkningen av sanitetsporslin inleddes 1937 och nedlades i Gustavsberg 2014, men Gustavsbergsprodukter tillverkas av Villeroy & Boch på andra orter. Numera produceras bara hushållsporslin i mindre omfattning av HPF (Hushållsporslinsfabriken) i Gustavsberg AB samt utrustning för vattenskärning. År 2014 startade rivningen av vissa fabriksbyggnader för att ge plats för bostadshus.
Gustavsberg på 1600-talet
Namnet Gustavsberg kommer från det tegelbruk som anlades på 1600-talet av Maria Sofia De la Gardie vid den egna egendomen i Farsta och som hon namngav efter sin make Gustav Gabrielsson Oxenstierna. Tegelbruket anlades för att kunna uppföra en herrgårdsbyggnad men fick avsättning när Stockholm byggdes ut. Namnet på godset var Farsta och båda namnen användes parallellt fram till att det delades upp i början av 1800-talet: godset blev Farsta och fabriken Gustavsberg. 1821 köptes egendomen av Johan Olof Wennberg och grosshandlaren Johan Herman Öhman för att fortsätta tillverkningen av tegel, men efter några år beslöts att satsa på porslin. Gustavsberg var även senare verksamt inom tegel, bland annat genom att äga Mälardalens tegelbruk.
Kooperativa Förbundet
De svenska porslinsfabrikerna bildade under 1920-talet en kartell som gick under namnet De svenska porslinsfabrikerna. Utöver Gustavsberg ingick Rörstrands Porslinsfabrik, Gefle porslinsfabrik, AB Lidköpings porslinsfabrik (ALP), Karlskrona Porslinsfabrik och Upsala-Ekeby. Kartellen skulle visa sig slå fel då konkurrensen upphörde och nödvändiga rationaliseringar och investeringar uteblev. Under 1920-talet hade branschen hamnat i en djup kris när billigare porslin började importeras vilket ledde till omstruktureringar i branschen. Bland annat lade konkurrenten Rörstrand ner sin tillverkning i Stockholm. Gustavsberg satsade på att modernisera och rationalisera verksamheten.
Stor export
Gustavsbergs hushållsporslin exporterades inte i stor omfattning. Porslinet såldes till Danmark och Norge och under mellankrigstiden fanns en exportverksamhet till Storbritannien. Det såldes också Gustavsbergsporslin i USA och Sydamerika men med små framgångar. Efter att fadern avlidit, tog Axel Odelberg 1924 över som styrelseordförande för fabrikens aktiebolag och brodern Victor blev verkställande direktör, poster som de båda innehade till 1937. Då valde de att sälja till Kooperativa förbundet (KF), som under 1930-talet blivit Gustavsbergs största kund. Köpesumman var 3,65 miljoner kronor. I köpet ingick även samhället, lantbruk, skogar och rederiverksamhet.
Källor: Signaturer och Wikipedia
Här kan du handla fler fina föremål från Gustavsberg >>
Recensioner
Det finns inga recensioner än.