Filtrera

Guldkroken blå katt Märta Grunditz profil

Guldkroken blå katt Märta Grunditz huvud

Guldkroken blå katt Märta Grunditz undersida

Guldkroken blå katt Märta Grunditz

Name: Guldkroken blå katt Märta Grunditz
Brand: RetroCrafts
SKU: 170751
Price: 270 SEK
Availability: InStock
Rating: 5 (1 reviews)

270.00 kr

Guldkroken blå katt Märta Grunditz. Märta Grunditz blå katt design för Guldkroken Hjo. Turkos blå sittande katt formgiven av Märta Grunditz för Guldkroken. En dekorativ retro-klassiker från 1970-talet. Katten har intensivt turkos hög-blank glasyr, ögon, nos, morrhår och ett blommigt halsband är av mörkblå högblank glasyr. Den är tillverkad av vit stengods-lera och original-etiketten ‘Guldkroken – Hjo – Sweden‘ finns intakt på kattens bröstkorg. Retro, vintage och second-hand i fint skick. Dimensioner; 11 cm bred, 8 cm djup, 17 cm hög.

EUR

DKK

NOK

GBP

USD

JPY

SEK

Fri frakt inom Sverige vid köp från 600 kr :)

Snabb frakt med DHL Servicepoint inom Sverige
övriga Norden, Europa och overseas skickas med Postnord.

1 i lager

Lägg till i önskelistan

Artikelnr: 170751 Kategorier: 1900-tal, 1970-tal, Dekoration, Djur, Figurin, Folkhemmet, Folkhemmet keramik, Guldkroken, Keramik, Made in Sweden, Märta Grunditz, Samlarobjekt, Scandinavian design, Skulptur, Stämpel, Svensk design Etiketter: Blå, Blå katt, Figurin, Folkhemmet, Folkhemmets formgivare, Guldkroken, Hjo, Inred med keramik, Kattfigurin, Keramik, Made in Sweden, Märta Grunditz, Samlarobjekt, Scandinavian Design, stengods, Svenskt hantverk, Swedish Pottery, Turkos

Om Guldkroken Märta Grunditz – Korta fakta

Guldkrokens Kakelugnsfabrik, senare Guldkroken AB, grundades 1946 i Hjo av Bengt Oscar Grunditz (1918–2007) och Märtha Grunditz. Företaget började efter kort tid att, utöver kakelugnar, tillverka bruksvaror och prydnadsgods som ljusstakar, figuriner och spargrisar. Företaget drevs 1980–88 av deras barn och såldes 1988. Det köptes under 2000-talet av Porslinsfabriken i Lidköping.

Tillverkar prydnadsföremål

År 1946 när makarna Grunditz startar Guldkrokens Kakelugnsfabrik börjar de nästan omedelbart började de också att tillverka hushålls- och prydnadsgods som handmålades och såldes till butiker i hela landet. En del av produktionen gick också på export till USA. På företaget arbetade ca 15 personer och inledningsvis förbrukades ca 300 kg skånsk lera per dag. Senare importerades även lera från Tyskland som blandades med den Svenska.

Bengt och Märthas barn driver fabriken

Perioden 1980-88 drevs verksamheten av Bengt och Märthas barn som därefter sålde fabriken till Björn Owrén. 2007 flyttade verksamheten till Rörstrands gamla fabrikslokaler i Lidköping och blev en del av det nystartade företaget Porslinsfabriken i Lidköping, som även äger varumärket Hackefors. Den produkt från Guldkroken som idag fortfarande tillverkas är den klassiska spargrisen med anor från 40-talet. Bengt Grunditz avlider i Hjo den 5 december 2007.

Formgivare och konstnärer hos Guldkroken

Konstnärer: Åke och Märtha Grunditz, Bengt och Gösta Löthman, Leslie Jean, Lasse Frisk och Margaretha Hennix. De hade även en viss försäljning av föremål designade av Jussi Mäkelä och Kardi Kaerma.

Källor: Wikipedia och Signaturer

Om Hjo – Korta fakta

Namnet skrevs 1327 Hyo och kommer från Hjoån. Å-namnets betydelse är ‘den oklara, grumliga’. Hjo var Västergötlands hamnplats vid Vättern. Den stod för förbindelserna österut till den under senmedeltiden viktiga staden Vadstena och till Hästholmen. Vadstena kloster hade ett eget hamnmagasin och gård i Hjo. Förutom stadskyrka och ett härbärge för de resande saknade Hjo kyrkliga inrättningar under medeltiden.

Stadsprivilegier på 1400-talet

När staden erhöll stadsprivilegier är inte känt, troligen i början av 1400-talet. Den första bevarande skriftliga uppgiften om Hjo som stad finns i Erik av Pommerns skattebok från 1413. Den noteringen är också orsaken till att Hjo kommun 2013 firade 600-årsjubileum. 1586 förnyades stadens äldre privilegier, vilka stadfästes och utvidgades. Hjo förblev dock en mycket liten stad, man hade år 1805 350 innevånare. Anläggandet av Göta kanal innebar dock ett uppsving för staden, 1854 stod den nya hamnen färdig, vilken ansågs vara den bästa vid Vättern. 1873 invigdes den smalspåriga järnvägslinjen till Stenstorp vid Västra stambanan (Hjo-Stenstorps Järnväg) och 1878 invigdes Hjo vattenkuranstalt, vilken lockade rika besökare, och Hjo fortsatte att växa även efter att Vätterhamnarna förlorat sin betydelse. 1880 hade staden 1 446 innevånare och 1910 2 268 innevånare.

Källa: Wikipedia

Här kan du handla fler fina retroklassiker >>