Draperi – Retrotextil vävd ull mustiga färger och mönster

Draperi – Retrotextil av vävd ull i mustiga färger och mönster, blommönster i rött, svart och rost. En hel ull-våd fållad med kant ej fordrad. Mycket dekorativt och unikt. Troligen 1970-tal. Retro, vintage och second-hand i mycket fint skick. Dimensioner; 145 cm bred, 205 cm hög.

Om textilindustrin i Sveriges storhetstid – Korta fakta

Svenska textilindustrin hade sin tyngdpunkt i Göteborg, Norrköping, Sjuhäradsbygden samt i Skåne. 1911 fanns 175 textilfabriker i Norrköping, bland annat Norrköpings Bomullsväveri AB som grundades 1852 och Holmens Bruks och fabriks AB, grundat på redan på 1600-talet av industrimannen Louis de Geer.

Textilindustri i Malmö och Norrköping

Skånes textilindustri etablerades senare än i Norrköping och Sjuhäradsbygden. I Skåne hade textiltillverkarna väldigt täta kontakter med Tyskland och den tyska textilindustrin. Tysken August Schmidt var exempelvis chef för Malmö Yllefabriks AB i slutet av 1800-talet. Efter sammanslagningen med Manufaktur AB blev den Sveriges största textilkoncern, MAB- och MYA-koncernen.

Sjuhäradsbygden – legendariskt textilcentrum

Borås var under en lång period Sveriges textilcentrum med blomstrande och kända textilfabriker som Algots, grundat 1907 av Algot Johansson, och Eiser. Algots kläder var mycket populära både före och efter andra världskriget. 1952 tillverkade Algots nästan 2 miljoner plagg. Tolv år senare var tillverkades 4 miljoner plagg. I mitten av 1900-talet började den svenska textilindustrin känna av konkurrensen från nyindustrialiserade länder med låga arbetarlöner. I Norrköping lades yllefabriken Drags AB ner redan 1954. MAB- och MYA-koncernen lades ner 1966 och textilindustrin försvann från Malmö helt och hållet 1992 när Malmö Strumpfabrik upphörde. Algots gick i konkurs 1977.

Nya material i dagens textilindustri

Idag satsar svenska textilindustrin inte enbart på kläder och textiler. Det handlar även om så kallade tekniska textiler som kan användas inom många områden, exempelvis väggbyggnad och pappersindustrin. Fokus ligger på textilernas styrka och böjlighet. I framtiden kan det även bli möjligt att använda textiler inom medicin, till exempel som en del av benimplantat eller för att tillverka konstgjorda blodkärl.

Källa: Tekniska Museet – Textilindustrins historia av Alexandra Selivanova