Apa som håller i en palm – Mässings-figurin och ljusstake

Apa som håller i en palm – Mässings-figurin och ljusstake. Mässing, gjutgods, guldfärgad metall-ljusstake i form av en apa som håller i en palm. Dekorativ figurin och ljusstake. I lagret finns två stycken likadana för matchning. Ljushållaren har plats för ett kronljus och går att skruva loss. Fin inrednings-detalj helt second-hand i fint skick. Dimensioner; 17 cm bred, 10 cm djup, 17 cm hög

Om mässing – Korta fakta

Mässing är en icke-magnetisk kopparlegering, där koppar är legerat med zink. Det kan förekomma fler legeringsämnen. Mässing kallades förr ibland för fattigmansguld. Vanligast är att mässing består av 65 % koppar och 35 % zink och kan såväl gjutas som svarvas, fräsas och lödas. Svarvmässing bör innehålla något bly för att det ska bli bra spånbildning.

Olika typer av mässing

Bland olika typer av mässingslegeringar med hög kopparhalt märks Muntz metall, tombak, pinsback och prinsmetall. Den svenska tiokronan och senare även euromynt är gjorda i en mässingsliknande legering som kallas nordiskt guld och består av 89 % koppar, 5 % aluminium, 5 % zink och 1 % tenn. Patronmässing används för framställning av patronhylsor och har en kopparhalt på 72 %.

Amiralitetsmässing, förekommer också under benämningen duranametall, vanligen med sammansättningen 65 % koppar, 30 % zink, 2 % tenn, 1,5 % aluminium och 1,5 % järn. Ett slags mässing där tenn blandats i legeringen. Blandningen gör att legeringen inte angrips av korrosion och är därför lämplig för marina ändamål. Förr användes även bly, något som idag är mycket sällsynt. Den är motståndskraftig mot kemisk inverkan och havsvatten. Mässing för kåpor, armaturer, rörledningar med mera håller oftast en halt på 63-67 % koppar, med en tillsats av upp till 3 % bly. Varmpressad mässing har lägre kopparhalt, oftast omkring 58-60 % koppar. Mässing avsedd att valsa har oftast en kopparhalt över 63%. Därutöver förekommer ett flertal former av specialmässing innehållande tenn, bly, aluminium, järn, nickel, mangan, arsenik eller fosfor

Mässing redan 4000 år före Kristus

De äldsta spåren av koppar-zinklegeringar härrör från Kina och härrör mer än 4000 år före kristus. Tidiga fynd härrör även från Indien och Mellanöstern. Dessa legeringar har dock i allmänhet låg zinkhalt, mellan 5 och 15 %, och troligen har de tillkommit genom att man smält zinkhaltig kopparmalm, inte som en avsiktlig legering. Zink var länge en okänd metall. Det var de gamla grekerna som upptäckte att galmeja spelade en central roll i att framställa en koppar med mässingens egenskaper. Efter att ha varit ur bruk i Europa gjorde mässingen sin återkomst under medeltiden  I Sverige började man tillverka mässing vid Vattholma mässingsbruk 1571. En kemist som forskade på mässing var Johann Glauber. William Champion var en metallurg som 1738 fick patent på en mycket effektiv produktionsprocess.

Källa: Wikipedia

Här kan du handla fler fina mässingsföremål >>