Affa Alex tennstop – Kent Alex bägare 1975 Vittsjö

Om Vittsjö – Korta fakta

Namnet skrevs 1513 Wisse och kommer från kyrkbyn vid Vissjön. Sjönamnet innehåller with, ‘skog’ eller alternativt adjektivet vid. Vittsjö socken i Skåne ingick i Västra Göinge härad, ingår sedan 1974 i Hässleholms kommun och motsvarar från 2016 Vittsjö distrikt. Socknens areal är 156,29 kvadratkilometer varav 148,93 land. År 2000 fanns här 2 593 invånare. Tätorten Emmaljunga samt tätorten Vittsjö med sockenkyrkan Vittsjö kyrka ligger i socknen.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vittsjö församling och för de borgerliga frågorna bildades Vittsjö landskommun. Landskommunen utökades 1952 och upplöstes 1974, då denna del uppgick i Hässleholms kommun. Den 1 januari 2016 inrättades distriktet Vittsjö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Ting och domsagor

Vittsjö socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Västra Göinge härad. De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Västra Göinge kompani och Skånska husarregementet, Liv skvadronen, överstelöjtnantens kompaniet.

Slaget vid Vittsjö år 1612

Sveriges Kung Gustav II Adolf, som i december 1611 som 17-åring, hade bestigit Sveriges tron, var under vintern 1612 på härjningståg i Skåne som vedergällning för danskarnas härjningar i Småland och Västergötland under Kalmarkriget. Han och hans här, som bestod av ungefär 3 000 man, anförda av Nils Stiernsköld och Herman Wrangel, hade bland annat bränt staden Vä och 24 socknar inom Göinge och Villands härad.

Kungen flydde till Vittsjö skans

Natten mellan den 10 och 11 februari 1612 övernattade kungen och en mindre styrka i Vittsjö. På förmiddagen anföll danskarna och kungen och hans följe fick fly norrut förbi Vittsjö skans mot Dragsån (numera Verumsån eller Vieån). Bron över ån var besatt av danskar varför kungen tvingades försöka ta sig över genom att rida över isen som brast och kungen och hans häst hamnade i vattnet. Kungen men inte hans häst räddades av den uppländske ryttaren Thomas Larsson och kammarjunkare Per Banér, som själv hamnade i vattnet och räddades av sin yngre bror Nils Banér, som sedan dog i strid i Ryssland året därpå. Thomas Larsson fick senare hemmanet Ingelsta (eller Igelsta) i Romfartuna socken jämte utsäde för två år och ständigt frälse på fastigheten som tack. Även Per Banér blev rikligt belönad. År 1912 restes en minnesstenen från slaget 1612.

Källor: Signaturer och Wikipedia 

Här kan du handler mer fina tennföremål >>