I Sverige flyger påsk-kärringarna till Blåkulla. I det svenska bondesamhället var skärtorsdagens natt fasansfull. Då flög påsk-kärringarna (häxor) på sin kvast, och med kanske ett barn, till Blåkulla (ett försvenskat namn från det tyska Blocksberg) för att fira häxsabbat med djävulen. I dag klär barnen istället ut sig till påskkärringar och går från hus till hus (precis som ‘trick or treat’) Det är en av många av påskens traditioner i Norden.

Påsken firas sedan 1100-talet

I Sverige började påsk firas under 1100-talet. Påsken har växt fram ur kristendomen och är en av dess viktigaste högtider. För kristna handlar påsken om att påminnas om Jesu Kristus lidande, död och återuppståndelse. Under förindustriella Sverige avslutade påsken en månad lång fasta. Påskveckan, som består av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk, var därefter en stilla vecka och under långfredagen skulle svenskarna göra bot och sörja Jesus.

Påsk kommer från det hebreiska Pesach

Själva ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pesach, som i sig är en judisk högtid. Men i det sekulära Norden fylls påskhelgen istället med många andra traditioner. Nuförtiden inleds påsken med skärtorsdagen, som för många är en halv arbetsdag. Under skärtorsdagen klär framförallt barn och unga ut sig till häxor, som kallas påskkärringar. Detta härstammar från en föreställning från det svenska förindustriella samhället, då många trodde att under skärtorsdagen flög häxorna på sina kvastar till Blåkulla. I Blåkulla mötte häxorna djävulen. I dag klär därför barn och unga ut sig till påskkärringar och knackar dörr och samlar på så vis ihop godis.

På påskafton dukar vi för påskfest

I Sverige firar vi påskhelgens stora fest på påskafton, trots att helgen egentligen inte infaller förrän på söndagen. Det beror på att vi i Sverige oftare firar aftnar än de verkliga helgdagarna eftersom man förr i tiden räknade att den nya dagen började kl 18 kvällen innan. På påskafton dukar vi påskbordet och sätter in påskris, gärna med urblåsta ägg som prydnad. 

Att äta lamm är en judisk tradition

På påskbordet kan vi servera mat som sill, Janssons frestelse, lax, godis, påskmust och självklart ägg. Att äta lamm på påskafton eller påskdagen är en förhållandevis ny tradition i Sverige men kommer från en mycket gammal judisk tradition som du kan läsa om i andra Moseboken, kapitel tolv på bibeln.se. Traditionen är också kopplat till “påskalammet” som Jesus och lärjungarna var samlade för att äta på skärtorsdagens kväll.

Ägget är en symbol för liv

Få maträtter är så starkt förknippade med en högtid som ägg är förknippat med påsken. Det finns flera orsaker till att vi äter mycket ägg under påsken. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus uppstått från döden. Genom det hårda skalet, en symbol för graven, bryter Jesus nya liv fram. 

Men påskens äggtradition har också en praktisk anledning. Tidigare var det många som inte åt ägg under fastetiden före påsk. När fastan var slut var det vår, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns gott om ägg, så då fick man passa på att njuta av äggen.

Det godisfyllda påskägg som vi idag ger till varandra är alltså en symbol.

Vi pyntar med påskens färger

Att vi symboliserar färgen gult med påsk är antagligen även det kopplat till äggen, eller rättare sagt kycklingarna som kommer från dem. Även höns, tuppar och fjädrar i glada färger, som pryder både påskkort och bonader, har ju starka kopplingar till just ägget. 

Färga ägg med lökskal

Att måla ägg under påsk är en rolig aktivitet för både stora och små. Men man kan också koka äggen tillsammans med olika saker som rödbetor, lökskal eller kaffesump för att färga dem. De färgade äggen kan man använda för både dekoration och ägglekar.

Duka med vit eller gul duk

När man ska duka fram påskbordet är det vanligast att välja mellan två färger på bordsduken. Om man vill välja den kyrkliga traditionen så ska duken vara vit som är glädjens färg, men många brukar också välja en gul duk, som enligt den folkliga traditionen har blivit påskens färg.

Vill man göra lite extra fint så kan man låta en bukett med påskliljor pryda bordet. Likaså ett påskris med färgglada urblåsta ägg. Påskriset är från början en påminnelse om hur Jesus plågades när han korsfästes, men idag används det som dekoration för att det är fint.

Svenska kyrka firar Påsknattsmässan

På natten till påskdagen besöker många påsknattsmässan. Påskdagen är Kristi uppståndelsedag och den vill man möta med så mycket fest och glädje som möjligt. Därför sker det en dramatisk övergång från långfredagens sorg till påskdagens glädje under den här mässan. Inne i kyrkan tänds ljus och man hälsar varandra med den urgamla påskhälsningen: “Kristus är uppstånden. Ja han är sannerligen uppstånden.”

Den goda påskmaten

Idag säger vi Glad påsk! redan när vi skiljs från arbetskamraterna på skärtorsdagen men rent religiöst är det först på påsknatten som man kan utropa det. Det är först då som Kristus är ”på tredje dagen uppstånden”. I katolska länder brukar därför påskfesten först inledas efter midnattsmässan, precis som julfirandet sker. Och i Sverige är det väl nu som semmelsäsongen är definitivt slut. Vi skiftar årstid och vad är bättre att göra det än med en gul fest!

Lamm, lax, kyckling och sill

Lamm, lax och kyckling är paradrätter som serveras på det svenska påskbordet. Likaså är gröna och späda grönsaker vanligt på påskbjudningarna. Man kan servera färsk grön sparris men den är förstås importerad för vi har ingen inhemsk sådan förrän mot slutet av maj under gynnsamma förhållanden. Den obligatoriska sillen är också viktig på de flesta påskborden. Och den tyska vita sparrisen dröjer ännu några veckor in i april. Affärerna säljer grönsaksprimörer men det handlar alltid om sådana som flygs eller körs in på lastbil för vi har inga smågrönsaker i Sverige förrän framemot midsommar. I Sverige fanns det dock på 1700-talet tidiga primörer i form av salladsskott och rädisor som odlades i herrgårdarnas uppvärmda växthus men för gemene man kom det att dröja till 1900-talets början innan sådana varor fanns i handeln.

Källor: Svenska Kyrkan, Historiska Media och Folk o Folk

Här kan du handla fina påskföremål och trägummor >>