Flamskvävnad är en typ av bildvävar

Flamskvävnad är förenklad gobelängteknik och en typ av bildvävar som vävdes under senare delen av 1500-talet och framåt i Norden. Att flamskvävning kommit hit till Norden beror på att de nordiska kungarna, framför allt Gustav Vasa, Erik XIV av Sverige, Fredrik II och Kristian IV av Danmark och Norge,  tidigt kallade hit professionella vävare från Europa och främst Flandern. De skulle väva och smycka den kungliga slotten med stora vävda tapeter.
Ingrid Dessau vävd i flamskvävnad
Fin bonad med hjortar och eller älgar
Här i Sverige är det i synnerhet Skåne som förknippas med flamskvävning, men även Småland och gränstrakterna mot Västergötland och Halland vävs bildvävar i flamskvävnad-teknik. Guldbrandsdalen i Norge och Skåne i södra Sverige är en regioner som är särskilt kända för vackra bildvävar i flamskvävnad. Under 1600- och 1700-talen ökade kraven på passande textilier till bekvämare möbler. Ute i landet kom präster och storbönder att vilja efterlikna adeln och köpmännens (borgarnas) bruk av tapeter, sängtäcken, kuddar och bänkalängder. Allt detta gav varmare och mer ombonade hem. Så småningom övertogs vävandet av kvinnor på gården och av kringvandrande kvinnliga vävare. Genom ständiga kopieringar och förenklingar av gamla flamländska mönster blev vävarna en uppskattad och intressant folkkonst.

Stiliserade motiv av människor, bårder, blommor och från Bibeln

Flamskvävnad - Väggbonad tapestry av ullgarn helhet
Flamskvävnad - Duk, hänge gobeläng av ullgarn baksida

Från Norge finns ett mycket känt motiv av ‘De heliga tre konungarna och Herodes gästabud’. Gradis börjar man sitilisera och förenkla mönstren och använde sig av motiv som kantbårder, frukter och blommor. I regel används en upprättstående vävstol eller vävram. Sättet att väva flamsk har sitt ursprung i gobelängtekniken. Materialet var kammad ull som ger en glansig och nästan silkesaktig yta som är karaktäristisk för de nordiska flamskvävnaderna.

Museum för flamskvävnad

Flamskvävnad har ett eget textilmuseum i Lilla Rödde i Blentarp mellan Malmö och Ystad. I Lilla Röddemuseet lyser soffor och stolsdynor av färger och mönster. Här har systrarna Anna och Hanna Jönssons lämnat sin hemgift, och en stor del av den är flamskvävd. Hembygdsföreningen förvärvade 1996 en kringbyggd Skånegård med lantbruksredskap, möbler och textilier, vilka aldrig tidigare har visats för allmänhet eller massmedia. Här finns två kvinnors livsverk bevarade till eftervärlden. Systrarna Anna (1892 – 1953) och Hanna Jönsson (1896 – 1985), som föddes på gården i Lilla Rödde av föräldrarna Jöns Olsson och Hanna Persdotter blev aldrig gifta. Deras hemgift blev aldrig sliten eller skingrad utan stannade kvar på systrarnas barndomsgård. Textilmuseet ordna med jämna mellanrum kurser i att väva flamskvävnad. Här hittar du Lilla Rödde textilmuseum: Everlöv, Simontorps Säteriväg, 270 35  Blentarp

Handla flamskvävnad

Här hittar du till RetroCrafts produkter av flamskvävnad
Källa: Hemmets handarbetslexikon, Wikipedia, hembygd.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Translate »
Select your currency