Det moderna tennet blir populärt – En vackrare vardagsvara
Den stora populariteten för tenn tog fart när en artikel i Svenska Slöjdföreningens tidskrift, SSfT publicerades. Kritikern och museimannen Arvid Baeckström skrev om Nordiska museets stora donation av tennföremål från 1600- och 1700-talen. Tennföremålen ställdes ut på museet 1919 och i Baeckströms artikel skrev man om utställningen och föremålen. Unikt för tidskriften som annars bara skrev om samtida föremål.
Tennets skönhet och sparsmakade former
Arvid Baeckström skrev om det gamla tennets skönhet och sparsmakade former på skålar och fat. Han tolkade och uppmanade tidens konstnärer att använda tenn och skapa vackrare vardagsvara. Att inspireras av gamla tiders sköna föremål av tenn. Tennet var ett mer ärligare material än exempelvis nysilver. Tennet var ett alternativ till det mer kostsamma nysilvret som var på modet och som bara en bråkdel av befolkningen hade råd med. Baeckström var övertygad om att ‘materialet skulle komma till heders igen i händerna på nya formgivare och konstnärer som kunde skapa bruksting i samtida sunda anda med dess krav på arketektonisk lättfattlig volym och klara rena konturer’
Archibald Knox för Liberty
I England och Tyskland hade tennet före första världskriget varit ett material som utmanat tidens avantgarde. Varuhuset Liberty i London, som också saluförde Arts & Craftsrörelsen produkter, skapade silversmeden Archibald Knox i början av 1900-talet diverse föremål av tenn. Knox tennarbeten från den tiden är ett exempel på hur man utvecklade rena former med ett arkitektoniskt formspråk.
Tennkanna troligen formgiven av Archibald Knox Liberty’s i England Tudric av W:H Haseler, Foto Eva Ström
Svenska Slöjdföreningen presenterar Nild och Tage Fougstedt
I Svenska Slöjdföreningens tidskrift 1923 presenterades Nils och Tage Fougsteds utställning av Nils G. Wollin. Bröderna hade samarbetat i tennverkstaden. Nils var konstnären och Tage hantverkaren. I utställningen visades bruksföremål som teservis, te-och mjölkkanna, sockerskål, skål med lock, , speglar och lampetter. Alla föremålen fick inte godkänd av Svenska Slöjdföreningens skribent, men tillräckligt många fick fina omnämnanden om att vara löftesrika med klar formgivning och vacker ytbehandling. Tennet etablerade sig snabbt och blev ett av tidens mest spännande material.
Vackrare Vardagsvara
Wikman & Wilkund hade 1920 öppnat en sidobutik på Strandvägen 7A i Stockholm för att sälja modernt husgeråd under namnet ‘Vackrare Vardagsvara’. Rådgivare var Elsa Gullberg som såg till att den unga Estrid Ericson anställdes för att ansvara för det dagliga arbetet. Han hade året innan arbetat på Svensk Hemslöjd, där hon med sin moderna inriktning inte kände att hon kom till sin rätt. Butiken Vackrare Vardagsvaras sortiment var en spegling av Slöjdföreningens samarbete med konstindustrin. Föremålen och produkterna i butiken hade 1920-talets radikala och stilbildande formgivning.
Källa: Modernt svenskt tenn av Hedvig Hedqvist, Rikard Jacobson och Jan von Gerber / Atlantis förlag
Här kan du handla unika föremål av svenskt tenn och engelskt tenn
