Broderi – Det populära urgamla hantverket
Broderi – Det populära urgamla hantverket. Riktigt broderi med nål på tyg förekommer i tidiga egyptiska gravfynd. De hittills äldsta är tre fragment från kung Amenhotep II:s grav från 1400 talet före Kristus. De förvaras nu i Kairo. Silkesodlingen infördes till Europa genom att silkesfjärilslarver smugglades till Bysans som var huvudstaden i det östromerska riket. På så sätt fick textilkonsten tillgång till ett dittills nästan oåtkomligt material. I Bysans (Konstantinopel) skapades en ny kristen bildkonst med förfinat broderi och människoframställning. Det spreds sedan vidare till Europas huvudstäder och kristna säten.
Vikingatidens broderi
När vikingarna spreds utanför Skandinavien påverkades de av kontakter med omvärlden. Vikingarna anammade broderiet till sin egen konstart och använde, till stora delar, ullgarn. Vikingafynd av broderi har man hittat i Mammen i Danmark (daterad 970-971) speglar kontakter med västerlandet, tydligen med anglosaxarna. Dessa yllebroderier är sydda med kedjesöm, upphöjd fiskbenssöm, stamsöm och bäddsöm.
Birka och Valsgärdes broderier
Andra tidiga broderier, som till exempel från Birka och Valsgärde i Sverige, tycks visa samhörighet med dekorativa textilier från länder längre öster och sydost (Ukraina, Ryssland eller till och med det bysantinska riket). Detta inflytande präglas av användningen av silvertråd för dess dekorativa effekt, medan broderiteknikerna är begränsade till stamstygn och sömnad och kanske former av ösenstich (nätsöm).
Ett hantverk som kräver tålamod
Broderi är ett tidskrävande hantverk som kräver tålamod, uthållighet och noggrannhet. Traditionellt har broderi i första hand syftat till att dekorera vardagliga föremål som möbler och kläder även om broderi också förekommit som fri konst i form av broderade tapeter (jämför vävda tapeter) och textil konst i många skiftande former. Bundet broderi, t.ex. korsstygnsbroderi, broderas i ett rutmönster, man är bunden till rutorna. Andra stygn kallas fritt broderi och det finns flera hundra olika typer av stygn. I båda sorter kan man arbeta med eller utan så kallad ”förlaga”. Färdiga broderimönster finns att köpa, det går också bra att rita sina egna. Till korsstygnsbroderi ritas på rutigt papper, till fritt på vanligt vitt. Det är ett tyst, diskret arbete och traditionellt en kvinnosyssla. Men det finns män som broderar.
Den broderande kungen
Kung Gustav V regerade i Sverige under 43 år (1907-1950). Gustav V gillade att brodera, då som nu en ovanlig sysselsättning för en man i sin tid. Han broderade viggsöm, ett slags bundet broderi, där man räknar trådar och stygn. På Livrustkammaren på Kungliga slottet i Stockholm finns Kungens broderi och syskrin utställt.
Syjuntor och gemenskap
Kvinnogemenskapen utvecklades successivt bland hemmarfruarna under 1950-talet, Folkhemmets gyllene era. Man träffades hemma hos varandra på syjuntor och symöten. Träffar för egentid från man och barn, att dricka kaffe, brodera, sticka tröjor, vantar, mössor och sockar. På syjuntan kunde kvinnorna koppla med vänner, samtidigt som man pratade, stickade och sydde.
Nu är det nya broderitider
Det moderna broderiet ställer inga krav. Du kan gärna halvligga i soffan och vara slarvig. Du kan strunta i stygnlängder och hängande trådändar. Nu är det attityd som är poängen. Kärlek, protest och ilska – alla känslor kan få utlopp i ett broderi. Känner du dig fräck, rolig eller bara helt vanligt argsint – ta nål och tråd och en bit tyg och säg vad du menar. Låna eller sno ett gammalt citat eller brodera fritt ur hjärtat.
Broderistygn och sömmar
Anundsjösöm
Anundsjösöm, mönster och broderiteknik med stiliserade blommor och blad som skapades av Brita-Kajsa Karlsdotter. Anundsjösöm har lanserats som landskapsbroderi av Ångermanlands Hemslöjdsförening. Broderiet är mycket fritt och mönstret framträder med en naturlig livfullhet och klarhet. Broderas oftast i rött på vit bomull. Stygnet sömmas med dubbel tråd, och bygger på att nålen vänder tillbaka med små stygn på baksidan och upp mellan trådarna på framsidan.
Bandsöm
Bandsöm är slingrande kedjestygn vilka ursprungligen användes i engelska broderier på 1600- och 1700-talen. I bandsömmen ligger stor del av tråden löst ovanpå tyget och den är därför lämplig för broderi med guld– och silvertråd. Stygnen sys alltid i rader som blir som ett band, därav namnet.
Blekingesöm
Blekingesöm är en folklig prydnadssöm, del av vad som ibland kallas landskapssöm eller bygdesöm. Den förekom ursprungligen på hängkläden i västra Blekinge ca 1780 – ca 1880. Motiven – graciösa blommor, korgar, rosetter, fåglar med mera, troligen hämtade ur rokokons formvärld eller från orientaliska förebilder – utförs på vitt linne med lingarn i gula, rosa och blå nyanser broderade i stjälksöm, ensidig plattsöm, flätsöm och olika bottensömmar. Karaktäristiskt syr man med flera färger på nålen för att uppnå skiftningar.
Bottensöm
Bottensöm är en söm som liknar ett nät. Broderitrådarna spänns till exempel lodrät över den yta som ska täckas av sömmen. Därefter sys trådar vågrät över tyget efter tuskaftsprincip. För att fästa det ”nät” som bildats kan man enkla stygn i utdrags-, utskårs-, lägg-, spets eller plattsöm vilka omges och kombineras med andra sömsätt. I folkligt broderi kunda man spara broderigarnet genom att lägga mönstertrådarna i kors över ytan.
Bottensömmen avslutas ofta med en stjälkstygnsrad runt om. Bottensöm upplevs olika beroende på täthet, färgval och garnkvalitet. Vissa typer är närbesläktade med hålsöm och hopdragssöm, andra består av över tyget regelbundet spända, varandra korsande trådar och ofta sys ned med små stygn vid korsningspunkterna.
Rikt varierade bottensömmar är vanliga i vitbroderier, bland annat örngott och täcken från slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Motiven, ofta blommor samt djur- och människofigurer har mjuka och fria former. Bottensöm blev åter populärt på 1800-talet och förekommer i flera allmogesömar, särskilt i Blekinge.
Delsbosöm
Delsbosöm är ett broderi som uppstod i Delsbo vid mitten av 1800-talet i kretsen kring systrarna Rudolphi, speciellt Brita Carlsdotter Rudolphi, och senare fick vidare spridning genom hemslöjdsrörelsen. Delsbosöm är en oliksidig plattsöm med rött garn på vit botten med stiliserade blommotiv.
Flätsöm eller Flanellsöm
Flätsöm består av två stygn som växelvis görs i den ena och den andra sömkanten. Sömmen sys i riktning från den syende, men nålens ned- och uppstick i riktat mot denne, varpå trådarna korsas. En variant är skuggsöm, som innebär att sömmen sys tätt från tygets avigsida.
Hallandssöm
Hallandssöm är en bygdesöm, var typiska form främst syddes i norra Halland i början och mitten av 1800-talet. Den har i allmogekonsten främst broderats på Drättadukar av linne. Flera sömsätt, främst flätsöm har använts. Mönstergarnet har oftast varit enbart rött eller blått. Variationer finns bland annat från södra Halland och Västergötland.[6]
Hålsöm
Hålsöm, är en utdragssöm som kännetecknas av att den som regel görs med hjälp av utdragna trådar ur tyget, eller urklippta partier ur tyget. Sömnaden sker i kvarvarande trådar genom särskilda stygn som bildar mönster.
Dubbel utdragssöm innebär att tygtrådar i både varp– och inslagsriktning dragits ur, inte nödvändigtvis intill varandra, utan även där med beaktande av vilket slags mönster man avser åstadkomma. Tekniken är känd sedan antiken på linnekläder.
Iläggssöm
Iläggssöm eller intarsiasöm innebär att djurmotiv, oftast av ikonografisk eller heraldisk karaktär klipps ut parvis ur stycken med valkad ylle i kontrasterande färger. Djuren infogas sedan parvis mot det kontrasterande stycket. Sömmarna överkastas och kontureras med smala skinnremsor eller snoddar. På grund av att man under medeltiden ofta använde förgylda skinnremsor kallas sömmen även guldskinnsbroderi.
Järvsösöm
Järvsösöm är en bygdesöm utformad under 1800-talet vid sidan av delsbosöm av kvinnor från Järvsö och Delsbo socknar i Hälsingland. Järvsösömmen liknar delsbosömmen, men utmärks genom ett spretigt bladmotiv kallat tofssöm.
Klyvsöm
Är en prydnadssöm som sys med stygn liknande själkstygn ställda från den som syr. Vid nålens uppstick placeras dock nålen i den överliggande tråden så att den klyvs. Klyvsöm förekommer inom medeltida broderi och i förenklad form inom folkkonsten.
Knutsöm
Knutsöm är en prydnadssöm där tråden viras runt nålen några varv i stygnen, varefter den förs ned i tyget och fäster den knutliknande hopträngda trådspiralen. ”Knutarna” kan varieras i längd och sättas samman i större motiv.
Kråkspark
Kråkspark är en sorts öppen kedjesöm, bestående av stygn med tråden lagd i en båge framför nålspetsen som i kedjesöm, men med nålen ömsom förd från vänster ömsom från höger om mittlinjen, så att en taggig trådkedja uppstår.
Kedjesöm
Kedjesöm är en vanlig broderisöm som påminner om en kedja. Man syr i riktning åt sig, så att stygnen bildar öglor och sticker nålen in i öglans överkant och ut igen vid dess underkant. Kedjesöm är vanlig i allmogetextilier och medeltidsbroderier.
Klumpsöm
Klumpsöm är en prydnadssöm som sys med parallella täta stygn från kant till kant på det mönsterparti som skall täckas. För att få relief fylls mönstret med förstygn, som översys.
Kontursöm
Kontursöm är en söm som följer mönstrets konturlinje och består ofta av en variant av stjälksöm, där stygnets läggs till vänster (yttersida) av sömmen, istället för stjälksömmens högerstygn (innersida). Kontursömmen kan också tolkas som en söm med dubbla förstygn, som i rutsöm.
Korsstygn
Korsstygn (även kallat korssöm) tillhör de vanligare stygnen i broderikonsten. Korsstygn broderas på stramalj eller aidaväv, av linnetyg eller bomullsväv, där antalet trådar i tyget är relativt lätt att överblicka och räkna. En skicklig brodör ombesörjer att baksidan är minst lika konstfärdig som framsidan, oavsett om broderiet ramas in eller inte.
Langettsöm
Langettsöm är en prydnads- och kantsöm av vanligen täta, alltid parallella stygn, som nedtill griper in i varandra och där bildar en fast kant. Langettsöm sys ofta i uddar, därav namnet, från franskans languette – liten tunga.
Lasursöm
Är en läggsöm, där en yta beläggs med trådar av metall, vilka sedan nedsys med fint silke i olika färgschatteringar, så att verkan blir något liknande målning. Lasursöm var mycket populär under renässansen.
Läggsöm
En gammal, särskilt på kyrkliga, orientaliska och allmogetextilier ofta förekommande prydnadssöm. Läggsöm sys så, att mösterpartiet övertäcks med blott vid konturen nedträdda, annars löst, tätt lagda parallella trådar i någon färg eller metall. Trådarna fästs sedan i bottentyget genom att på regelbundna ställen sys ned med små hårt åtdragna stygn, som ofta bildar ett regelbundet möster av rutor eller liknande, eller genom att överspännas med någon bottensöm. Relief kan uppnås genom att under läggsömmen lägga ett lager grövre garn eller annan stoppning. En typ av läggsöm är Lasursöm.
Mosaiksöm
Mosaiksöm en under svensk medeltid och renässans brukad prydnadssöm, möjligen med orientaliskt ursprung. Olikfärgade tygbitar fogas till varandra. Till skillnad från vanlig skarvsöm infogas remsor av tyg mellan tygbitarna.
Nätspets
Nätspets är en spets som vanligen med trädstygn broderas på knuten botten. Nätspets förekommer oftast parvis på svenska allmogetextilier.
Näversöm
Näversöm är en hop- och utdragssöm, oftast broderad på linnetyg och vanlig i Västernorrland. Namnet kommer av ett de stycken som skulle broderas ursprungligen spändes upp på en stomme av näver.
Petit point
Petit point eller petits points (från franskan, ”små stygn”) är en sömnadsteknik som utförs på räknade trådar, ofta på tät linnebotten och liknar ett halvt korsstygn. Petit point används främst i gammaldags naturalistiska mönster med täta färgskiften och rika schatteringar.
Picotsöm
En söm med picotstygn.
Plattsöm
Plattsöm är en prydnadssöm med trådar som flotterar inom motiven, vanligen lika på rät- och avigsidan. Den förekommer dels rätlinjig med raka konturer, dels som fritt broderi med böjda konturlinjer, då vanligen med uppritat mönster som underlag. Plattsöm är en gammal teknik som har stor geografisk och textilhistorisk utbredning, den förekommer bland annat i svenska allmogetextilier. I den oliksidiga plattsömmen ligger trådarna mest på rätsidan, såsom i Delsbosöm.
Skarvsöm
Är en sammanfattande benämning på lapptekniksömmar, såsom mosaiksöm, intarsiasöm och vanlig lapptäckessömnad.
Stjälksöm
Stjälksöm är en linjär söm bestående av stjälkstygn, där ett nerstick av nålen följs av ett uppstick närmare den syende. Det är en allmänt förekommande söm, lämpad för svängda linjer, såsom broderade stjälkar på blommor.
Vadmalsbroderi
Vadmalsbroderi är en form av skarvsöm som innebär att olikfärgade bitar av vadmal kombineras till ett mönster och sys fast, ibland kombinerat med andra dekorationssömmar.
Tambursöm
Tambursöm är broderi med luftmaskor som liknar kedjesöm, men utförda med en fin virknål som sticks genom ett tyg fastsatt i en sybåge (likt ett trumskinn).
Vävsöm
Vävsöm är en broderisöm som efterliknar vävningens upphämta då mönstertrådarna träs med nål i tygets inslagsriktning enbart.
Andra sömmar
- Halv hålsöm
- Schattersöm
- Tvist
- Utdragssöm
- Viggsöm
- Vingåkerssöm
- Västgötasöm
Källor: Wikipedia , Hemmets Handarbets Lexikon band 3, Broderibloggen, Kortedala museum, Svenska Yle , Follow The Vikings
Här kan du handla fint äldre broderi och från Folkhemmet >>