Funktionalism 1930-1950 – Form follows function
Funktionalism 1930-1950 – Form follows function. Funktionalismens och modernismens stora genombrott i Sverige kom först med Stockholmsutställningen 1930. Då hade strömningarna på ett antal år i stora delar av Europa. Den schweiziske arkitekten Le Corbusier som moderna och brutala nydanande stil, liksom Vladimir Tatins radikala lösningar och inte minst Tysklands Bauhausskola genom Walter Gropius. Den svenska varianten av Funktionalismen var mjukare och försonlig än den kompromisslösa, vänsterradikala arkitektriktning i andra delar i Europa.
Gunnar Asplund, Sven Markelius, Wolther Gahn och Uno Åhrén
I Sverige ville man inte göra den nya arkitekturen till en ideologisk, politisk fråga. Svenskarna sökte en kompromiss och menade att den moderna arkitekturen, hur kompromisslös den än är, måste anpassa sig till den existerande stadsbebyggelsen och till människans behov. Ändå fanns även i Sverige en grupp arkitekter bestående bland andra av just Gunnar Asplund samt Sven Markelius, Wolter Gahn och Uno Åhrén, som i sin propagandaskrift “acceptera“ gick längre och ville göra funktionalism även till en livsåskådning.
Södra Ängby – Klassiska funkiskvarter
Södra Ängby är klassiska funkiskvarter. Den ursprungliga detaljplanen tillkom 1933 för 525 tomter, och området byggdes 1933–1939. Området öster om Zornvägen var utbyggt 1938, västra delen senare. Ansvarig för planen var stadsbyggnadsdirektören Albert Lilienberg, som var influerad av funktionalismen och Stockholmsutställningen. Axel Dahlberg, fastighetsdirektör i Stockholm 1933-45, räknas som initiativtagare till utbyggnaden av Södra Ängby.
Ängby villaägareförening bildades 1933
Vid Färjestadsvägen och Zornvägen fanns butikslängor innehållande bland annat järnaffär, livsmedelsbutik, fisk- och mjölkaffär, frisersalong, blomsterhandel, kafé, cykelaffär och bensinstation. Längan vid Färjestadsvägen intill Ängbyplan finns fortfarande kvar. Intresseorganisationen Södra Ängby villaförening bildades som Ängby villaägareförening 1933.
Nymble Corpsen – Tekniska Högskolans Studentkår vid KTH
Funktionalisterna själva betraktade inte funktionalismen som en ny stil utan som en arbetsmetod: husen skulle formas genom teknisk och funktionell analys utan estetiska överväganden. Det ändamålsenliga var också “det sköna”. Om funktionalismens skönhetsvärden skrev Uno Åhrén 1926: Den är tillbakadragen, opersonlig och har mycket litet av yttre kännetecken gemensamma med den fria konsten. Den är bäst när man inte alls tar notis om den.
Sven Markelius och Uno Åhrén
År 1928 ritade Sven Markelius tillsammans med Uno Åhrén kårhuset vid Tekniska Högskolan i Stockholm, vilken var den första större offentliga funktionalistiska byggnaden i Sverige. Nymble stod klart år 1930 och är än idag ett av de främsta exemplen på funktionalism i Sverige. Huset var när det byggdes, med sina utanpåliggande trappor och terrasser, tänkt att efterlikna de klassiska atlantångarna. Den ursprungliga byggnaden hade medvetet inga fönster på väggarna mot Kungliga Tekniska högskolan.
Källor och här kan du läsa mer om Funktionalismen: Stockholmsutställningen / Wikipedia, Södra Ängby / Wikipedia, Funkis / Byggfabriken, Stiliga Hem, Nymble / Wikipedia
Här kan du handla fina retroföremål från Funkistiden / 1930-talet >>
