Foto: Pixabay Deedster, https://pixabay.com/illustrations/tree-elm-elm-tree-isolated-leaf-1613734/

Njut av månaden november

Vad vet du om November? November är årets elfte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar. Månaden innehåller årets 305:e till 334:e dag (vid skottår är den 306 – 335:e dagenarna) Namnet kommer från latinet och betyder den nionde månaden. November kallades förr här i Sverige för vintermånad (gammelnordiska kalendern), och i Danmark  slagtemåned. Japan kallades månaden Shimo tsuki (frostmånad) i den gamla japanska kalendern.

Byte av kalender i Sverige

Den 1 mars år 1753 införde Sverige den gregorianska kalendern. Tidigare, från 1000-talet använde sig Sverige av den julianska kalendern. Den julianska kalendern som infördes av Julius Caesar år 46 fvt var betydligt bättre än tidigare kalendrar, men fortfarande hade den inte riktigt löst problemet med skottår och årets längd och till exempel hur solstånden inföll.

I Sverige infördes den gregiorianska kalendern den 1 mars 1753

Den gregorianska kalendern löste skottåren.

Först under 1500-talets andra hälft kom den julianska kalendern på allvar att utmanas av den kalender som kommit att kallas den gregorianska, av sin upphovsman påve Gregorius XIII. Det som skiljer den gregorianska kalendern från den julianska är reglerna för vilka år som är skottår.

Den julianska kalendern

Förvirring vid kalenderbyte

Sverige var sedan mitten av 1500-talet protestantiskt och konflikten med katoliker hade förstärkts under
1600-talet. När katolska länder bytte till den bättre gregorianska kalendern var Sverige inte villigt att följa
efter med en gång. Och när landet väl bestämde sig att byta kalender gjordes det på ett sätt som skapade
stor förvirring under 1700-talet. Tanken var att övergången från den gamla till den nya stilen skulle ske gradvis. Detta skulle ske genom att den svenska kalendern skulle utesluta skottår de följande fyrtio åren. På så vis kunde man på ett knappt halvsekel komma i fas med de extra elva dagar som den gregorianska kalendern låg före den svenska. Av olika skäl (t.ex. att Karl XII befanns sig utomlands stor del av tiden) så glömdes de nya reglerna bort
både år 1704 och 1708. Mellan åren 1700 och 1712 hade Sverige alltså en helt egen kalender som varken
låg i fas med den julianska eller den gregorianska kalendern, något som blev väldigt svårt rent praktiskt.
Ifrån Turkiet hade kung Karl XII begränsade möjligheter att styra Sverige

Dosa - Trädosa med bomärke 1779 Martius HHD helhet
Dosa med lock av svarvat trä med bomärke 1779 Martius HHD. Dosan har mjuka former och är antik allmoge i fint skick med bruksslitage och har en torrspricka. Handslöjdat föremål som innehåller tidens vingslag. Foto: Eva Ström

Äntligen dags för byte


Nästa gång en kalenderreform kom på tal var i mitten av 1700-talet. Fler och fler länder hade bytt till den
gregorianska (bl.a. Storbritannien 1752) och det blev till slut ohållbart för Sverige att behålla den julianska
kalendern. År 1753 var det dags och då gjorde man bytet direkt genom att i februari 1753 helt enkelt plocka
bort elva dagar. Den 17 februari följdes av den 1 mars. Den 18 till 28 februari 1753 finns alltså inte i
svensk historia, ett problem för bl.a. släktforskare som skall bedöma hur gamla människor som levde vid
den här tiden då reformationen blev Kalenderblad från svensk almanacka – februari 1712 (notera 30 februari)
Nästa gång en kalenderreform kom på tal var i mitten av 1700-talet. Fler och fler länder hade bytt till den
gregorianska (bl.a. Storbritannien 1752) och det blev till slut ohållbart för Sverige att behålla den julianska
kalendern.
År 1753 var det dags och då gjorde man bytet direkt genom att i februari 1753 helt enkelt plocka
bort elva dagar. Den 17 februari följdes av den 1 mars. Den 18 till 28 februari 1753 finns alltså inte i
svensk historia, ett problem för bl.a. släktforskare som skall bedöma hur gamla människor som levde vid
den här tiden då reformationen blev. Under flera år efter reformen 1753 hade svenska almanackor parallella datum som visade både ”den gamla stilen” (datum enligt juliansk kalender) och ”den nya stilen” (datum enligt den gregorianska kalendern.

Källor; Wikipedia , Myndigheten för stöd till trossamfund, Orostgenealogi

Här kan du handla föremål från 1700-talet >>

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Translate »
Select your currency