Ryan – Cool trend och sängvärmare

Ryan – Cool trend och sängvärmare. Ryan har en lång och varm historia i den skandinaviska länderna, allra mest i Finland och Sverige. Redan på medeltiden knöt man ryor och drog över sig under kalla vinternätter. Då vände man luggen inåt mot kroppen och den släta ytan vändes utåt.

Rya är en väv knuten i flossa-teknik

Rya är en väv knuten i flossa-teknik. Rya används som sängtäcke (ryatäcke) eller som golvmatta (ryamatta). Ryaullen har här sitt främsta användningsområde, och är också orsaken till att ryafåret (helt enkelt fårraser med täckhår i sin ull) räddades från utrotning i början av 1900-talet. Ryan var praktisk än fårfällen eftersom den kunde tvättas och var lättare att hålla ren. Gustaf Vasas son Johan III (1537-1592) hade fem ryor i bagaget när han reste till England för att fria till Elisabet I. Den bäddade sängen hade hög status. När sidentäcket tog över under 1700-talet fick ryan en ny roll som överkast och prydnadstäcke.

Ryans populäritet har gått i vågor

Ryans populäritet har gått i vågor. Det är en teknik som är ett mellanting mellan vävning och rent handarbete. Den hamnar ofta på ‘undantag’ i handarbetets verksamhet. Ordet rya dyker upp först på 1400-talet, men troligen är ryan äldre. I äldre anglosaxiska betydde ordet “ryhae” ett grovt ulltäcke. Flossaknytningen har mycket gamla anor. Äldsta belägget är inventarium från Biskops-Arnö, upprättat 1444 och vidimerat 1467, där åtta ryor finns upptagna. I Arboga stads tänkeböcker omtalas 1469 några “ryio hatter”, vilket visar att ryeknytningen användes även annat än fällar. I Hjälsta kyrkas räkenskapsbok från 1479 uppges att det då fanns två “ryghior” i kyrkan. Ryor omtalas även i Vadstena klosterregler. En uppgift om en stulen båt i Stockholms stads tänkeböcker 1489–1490 innehållande en rya visar att ryorna redan då även användes som täcken i båtarna. Det finns gott om sentida belägg på detsamma, inte bara från Sverige utan även från Norge, Åland och Estland. På 1800-talet börjar de dock att ersättas av filtar.

Lilli Zickerman gjorde en inventering av svenska allmogetextilier

I början av förra seklet, runt år 1900, fick ryan en ny roll och placerades som en mjuk, varm och dekorativ matta på golvet. Textilkonstnärinnan och hemslöjdspionjären Lilli Zickerman gjorde 1910–1932 en omfattande inventering av svenska allmogetextilier åt Föreningen Svensk Hemslöjd som hon hade startat med prins Eugen som ordförande. Hon lät också göra Hemslöjdens mönsterblad inspirerade av traditionella mönster. Bland de mest kända mönsterritarna fanns Sigvard Bernadotte, Elsa Gullberg, Edna Martin och Märta Gahn.

Slitryor och prydnadsryor

De äldre ryorna indelas i slitryor och prydnadsryor de förra var enkelt mönstrade, medan de senare kunde vara dekorerade med både bildmotiv och mönster i klara färger. Prydnadsryan fungerade ofta som brudtäcke, eller som överkast. Normalt placerades ryan i sängen med nocken nedåt. Ryan kan dock även vara dubbelnockad med ryeknutar på bägge sidor av väven. Det finns även varianter med en dekorerad “uppviksbit” överst, den del av nocken som skulle synas.

Om luggen täcker vävnadens hela yta talar man om helrya. Om lugg binds in enbart för att bilda ett dekorativt mönster på delar av vävnaden, medan resten utgörs av traditionell väv, vanligen tuskaft, kallas vävnaden halvrya. Under 1930–60-talet var det populärt med trasmattor med inslag av ryeknytning.

Kända ryaformgivare och konstnärinnor

Finlandssvenska Viola Gråsten satte fart på ryor och textilier när hon flyttade till Stockholm under brinnande världskrig. Hennes raffinerade kompositioner med flödande färger gjorde stor succé. Ryorna hade lång lugg, liksom de finska, och hon blandade färger som blått och lila, rött och orange, vilket var nytt på 1940- och 1950- talen.

Marianne Richter, Barbro Nilsson och Märta Måås-Fjetterström

På 1900-talet blommade den svenska textilkonsten upp med en rad framstående namn. En pionjär var legendariska Märta Måås-Fjetterström som grundade den världsberömda vävverkstaden MMF AB i Båstad 1919. Hennes kompositioner visar påverkan av jugend, allmogetextilier, orientaliska mattor och så småningom 1930-talets funkis.

Bland de runt 700 efterlämnade mönstren finns ett fåtal för ryor. Märta Måås menade att en rya skulle vara som ett litet smycke på golvet. Natur och djur var en kär inspirationskälla och till Stockholmsutställningen 1930 skapade hon Fåren med en ullig skock som traskar fram i horisontella rader. Barbro Nilsson, som var MMF AB:s konstnärliga ledare efter Märta Måås bortgång, var en verklig färgernas mästarinna. Hon var kunnig i alla textila tekniker och ritade både ”vanliga” ryor och tätknutna. Under sin tid hos verkstaden komponerade Marianne Richter fantasifulla mönster. Vid sidan av MMF AB:s exklusiva handvävda mattor ritade hon flera förlagor till maskintillverkade ryor åt Wahlbecks mattor, bland annat serien Östergyllen.

Finland är en stor rya-nation

Vårt grannland Finland har en fantastisk ryatradition. Den klassiska varianten hade sin storhetstid under decennierna runt 1800. Från mitten av 1800-talet användes mest utländska mönster som förebilder, liksom i Sverige.

Finska Handarbetets vänner gav Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) i uppdrag att rita textilier till landets paviljong på Världsutställningen i Paris år 1900. I stället för att använda de gamla finska ryorna som utgångspunkt valde han att själv skapa en rya. Akseli Gallen-Kallelas Flamman är asymmetrisk med en stark känsla av rörelse till skillnad från de gamla ryorna som är mycket symmetriska. Flamman väckte stor uppmärksamhet.

Andra konstnärer och arkitekter ritade liknande ryor i kurvig jugendstil till sina inredningar.

Astrid Sampe och Viola Gråsten ryornas mästarinnor

Viola Gråsten arbetade länge för Astrid Sampe på NK Textilkammare men blev sedan konstnärlig ledare på Mölnlycke Väfveri. Astrid Sampe var en nyskapande konstnär och entreprenör som lyfte svensk textil med utställningar som Signerad textil där berömda arkitekter, konstnärer och Nobelpristagaren The Svedberg komponerat mönster. Själv fick hon flera prestigefyllda uppdrag där det finaste var att komponera ryamattor till Dag Hammarskjölds bibliotek i FN-skrapan i New York. Som motiv valde hon olika trädslag, ett från var och en av de fem kontinenterna. Ryorna vävdes av mattillverkaren Kasthall.

Heltäckningsmattan slog ut ryamattan

Under 1970-talet minskade intresset för de trivsamma ryorna när heltäckningsmattorna gjorde sitt intåg. Idag är intresset för handvävda ryor på väg upp. Det är köpläge och en fantastisk möjlighet att hitta en unik inredningspärla och smycke till sitt hem.

Källa: Wikipedia, Allas veckotidning

Här kan du handla fina fantastiska ryor >>>